Kategori: chocolate

Chokladbaserade solidagouti i olika tickningsfärger


Härhemma hos SMF 114 Crestine’s fokuseras aveln kring raserna nonself & eng crested i färgerna chokladbaserade solidagouti 🤎✨

🧬 En specifik teckning och färgskala som erhålls tack vare en unik kombination av flera recessiva anlag. Dubbla solidanlag (arar), dubbla chokladanlag (bb), vilka tillsammans ger genotypen ararbb och fenotypen chokladbaserad solidagouti.

🧬 Färgerna i vår avel är tre olika chokladbaserade solidagouti, vilka skiljer sig åt avseende tickningsfärg. Skillnaden här genetiskt ligger i c-locus. Den lokalisation på kromosomen som styr färgintensiteten för rödgruppsfärgerna och därmed även tickningsfärgen hos solidagouti.
🤍 Solid cinnamonagouti, vit tickningsfärg: crcr (ararbbcrcr).
💛 Solid creamagouti, cream tickningsfärg: cdcr (ararbbcdcr).
🧡 Solid orangeagouti, golden tickningsfärg: C- (ararbbC-).
(där C- innebär att det anlag som benämns – kan variera från det dominanta C-anlaget för en renavlad goldentickning (CC), till bärare av de recessiva anlagen cd eller cr som kan ge upphov till buff/cream/vit tickningsfärg beroende på vilka anlag det andra föräldradjuret bidrar med).

🧬 Kunskaper i genetik är väldigt användbart vid rasmarsvinsavel. Genom grundläggande kunskaper i marsvinsgenetik vet du som uppfödare hur de färger du valt att avla på nedärvs. Du vet därmed vilka färger som kan avlas tillsammans och vilka du inte ska avla tillsammans för att nå dina avelsmål. För dig som vill fördjupa dina kunskaper i marsvinsgenetik tipsar jag om mina genetikartiklar: www.crestines.se/genetik/

📸 På fotona: DKCH SCH Crestine’s Queen (nonself solid cinnamonagouti), DKCH SCH Crestine’s Valkyria (eng crested solid creamagouti), Crestine’s Baseline (nonself orangeagouti).

Årets marsvin 2021

För ett tag sedan dök resultaten för Årets marsvin 2021 upp på SMF:s hemsida. Först presenterades alla individuella resultaten och nu har även resultaten för årets uppfödare kommit.
Pga covid-19-pandemin blev det ett kort utställningsår, men trots det gick det bra för oss och vi lyckades knipa åt oss en hel del poäng och placeringar i Årets marsvin.

Utställningsresultaten resulterade i två nya champions. Vår första egenuppfödda champion i den färg som vi fokuserar aveln kring, solid cinnamonagouti  – en stor milstolpe för vår lilla uppfödning.

Presenterar stolt årets champions SCH Crestine’s Novocaine (eng crested solid cinnamonagouti) och SCH Amiras Överlägsen ”Strike” (nonself solid creamagouti).

På listan för Årets marsvin 2021 inom SMF placerade sig våra marsvin enligt följande:

Nonself
2. Crestine’s Queen (solid cinnamonagouti) 130p
5. Crestine’s Hail To The King (solid silveragouti) 80p
8. SCH Amiras Överlägsen (solid creamagouti) 60p

Eng Crested enfärgade
8. Chokoladekiks von Rosen (chocolate) 40p

Eng crested flerfärgade
4. SCH Crestine’s Novocaine (solid cinnamonagouti) 80p
5. Crestine’s Overload (silveragouti) 40p (ägare: Nova & Malin Andersson, Malovas marsvin)

Och totalt placerade sig vår lilla uppfödning SMF 114 Crestine’s på plats 18 i uppfödarligan med totalt 330p för ovanstående 4 egenuppfödda utställda djur. Av dem bor Crestine’s Overload i nytt hem hos Malovas marsvin, övriga ovannämnda marsvin bor hos oss.

Utställningshösten 2021

Efter ett långt utställningsuppehåll pga covid-19-pandemin var det äntligen återigen dags för att starta upp SMF:s utställningsverksamhet hösten 2021 när FHM lättade på restriktionerna.

Den 31 oktober var första utställningen för oss efter pandemiuppehållet. Dessutom bara en timmes resväg från hemmet, i Rångedala Bygdegård. Fyra marsvin följde med. Blev tre cert, ett BIR-R och ett BIR-Rjr. På fotot fina Chokoladekiks von Rosen tillsammans med alla våra bedömningssedlar, varav en av dem är hennes med cert. Vill även speciellt nämna en av mina uppfödningar, fina lilla crestedtjejen Crestine’s Overload, som utställningsdebuterade och med sin utmärkta silveragoutitickning fick hela 90p, cert och BIR-R. Stort och varmt grattis Nova & Malin, Malovas marsvin.

    

Den 20 november var det återigen dags för utställning, denna gång i Landskrona. Det blev en lång utställningsdag som startade med att väckarklockan ringde redan kl 4(!) tidig morgon och avslutades inte förrän vid 23-tiden på kvällen när vi hunnit hem, fått i oss middag plus badat samtliga fem medföljande marsvin. Utställningsresultaten för oss denna dagen blev cert till tre utav våra fem utställda marsvin. Allra bäst gick det för vår egenuppfödda Crestine’s Novocaine som förutom cert även belönades med BIR-R och därmed gick vidare till reservfinalen i tävlan om ett av två wildcards till stora BIS-finalen. Tyvärr fick Novocaine (som ses på ljusblå platta på fotona) inget wildcard denna gång, men förhoppningsvis blir det BIS-placeringar för denna lovande unge herre framöver. Även vår lilla junior Crestine’s Queen (rosa utställningsplatta) fick en bra bedömning och är en ung lovande nonself solid cinnamonagouti som vi tror mkt på framöver.

    

Utställningsåret avslutades med dubbelutställning i Landskrona 11 december. Fem utställda marsvin som alla fick bra bedömningar och 1-2 cert vardera. Fick med mig hem två nyblivna svenska champions: SCH Amiras Överlägsen ”Strike” (närbild) och SCH Crestine’s Novocaine (ljusblå utställningsplatta). Allra bäst gick det för vår egna lilla Crestine’s Queen 4mån (rosa utställningsplatta), som fick cert och blev BIRjr i båda utställningarna och därmed kvalificerade sig till båda BIS-juniorfinalerna. Stor konkurrens och tyvärr ingen BIS-placering denna gången.

    

I samband med höstens utställningar debuterade jag som domaraspirant. Min ansökan skickade jag in redan i början av 2021. Efter godkänt ras/färgprov och teoriprov blev jag antagen som domaraspirant. Och på Domarkommitténs (DKs) årsmöte hösten 2021 deltog jag för första gången som domaraspirant på mötet. Dessförinnan har jag deltagit som uppfödarrepresentant och varit aktiv i Standardrådet, bland annat med att ta fram SMF:s covid-regelverk för utställningar. Under 2021 deltog jag i DKs utbildningstillfällen som pga rådande omständigheter skedde digitalt. Innan utställningsverksamheten startade igen hösten 2021 hade jag handledning digitalt med min domaraspirant-mentor Carina Stjernman. Vi har även haft avstämningar efter utställningarna. Vid utställningen i Rångedala satt jag med Maria Wigenborg under bedömningarna och under decemberutställningen i Landskrona med Jens Lindgren (några av marsvinen som jag fick äran att titta närmare på ses på nedanstående två foton, majoriteten av svartgruppsfärgerna på en och samma utställning). Fick många nya infallsvinklar till bedömningtekniken och ser fram emot att under 2022 fortsätta lära mig döma rasmarsvin.

   

Vårens kullar och avelsutmaningar

Dags för en liten rapport från marsvinsrummet och vad som har hänt här hos oss nu under våren 2021.

SMF 114 Crestine’s marsvin är en mindre uppfödning. Ett fåtal kullar föds härhemma. Samtliga kullar planeras väl och syftet är alltid först och främst egen avel. Vi aldrig tar kullar i rent försäljningssyfte, men emellanåt kan det ändå bli några marsvinsungar som söker nya hem. Likaså finns tidvis trygga vuxna marsvin som letar nya hem som avelspensionärer.

Nu under våren har det fötts några kullar hos oss. Och lika underbart som det är när allt går bra, lika förfärligt är det när det inte gör det. För marsvinsavel är inte enbart en dans på rosor, utan ibland drabbas man av avelsutmaningar. Och ibland händer det att man som uppfödare ställs inför de där riktigt komplicerade situationerna. Och de gånger som man gör det och man trots allt klarar av det fastän man har oddsen emot sig blir man både ödmjuk och tacksam.

Först ut av kullarna denna våren blev en kull med solida cinnamonagouti födda 4 april, samtliga med anlag för röda ögon från deras pappa som är solid cinnamonargente. Ett av avelsprojekten jag har bortsett från att befästa min linje med solida cinnamonagouti är att ta fram en till avelslinje där jag på sikt kommer avla solida cinnamonargente. Denna kullen är en bit på vägen mot det avelsmålet. Genom selektiv färgavel och med kunskaper inom marsvinens färggenetik arbetar jag målfokuserat och tålmodigt. Alla fyra marsvinsbebisarna, två honor och två hanar, är kvar hos oss på tillväxt och utvärdering. Framöver kommer en av hanarna att söka nytt hem, men vi har ingen brådska där. Istället är rätt hem det viktigaste för oss.

Första utmaningen kom med första kullen. Ibland kan marsvinsbebisar ha svårt att komma igång att dia trots att de är i övrigt fullt friska. Så blev det för lille Noice, en av marsvinspojkarna i första kullen. Han var precis som syskonen tidig med att smaka både hö och grönsaker, men kom inte riktigt igång med mammamjölken. Medan kullsyskonen hade en uppåtgående kurva stod Noice istället stilla i vikt. Därför stöttades han med KMR välling (som efter ett tag även blandades med en liten del criticalcare för mer fibrer) plus kligröt (med havregryn iblandat för extra energi). Och efter ett tag var viktkurvan på uppåtgående även för Noice. Numera har Noice blivit en större liten marsvinskille och flyttat från mammaflocken och bor med en av våra trygga vuxna marsvinshanar, Centrisk. Kullbrodern Novocaine har på samma sätt flyttat in till King. Småkillarna Novocaine och Noice verkar trivas bra med sina respektive vuxna trygga burkamrater som med lugn och tålamod lär dem ”hur man blir vuxet marsvin”.

    

Sist ut av kullarna var kullen som föddes i maj och med den kom den andra och även största utmaningen. Vår fina Lucia blev då mamma för tredje gången. Tyvärr gick det inte lika bra denna gång som de två gångerna innan. Långdragen och svår födsel där den första marsvinsbebisen var dödfödd och den andra fastnade så jag fick rycka in och hjälpa till (tack och lov att jag var där just då). När den andre marsvinsbebisen väl var ute (också dödfödd) kände jag att det fanns fler ungar kvar i magen och jag kände sparkar. Satte tillbaka Lucia i huset hon valt att föda i och där föder hon sedan sin sista bebis, nummer tre i denna kull, och marsvinsbebisen levde mirakulöst nog men var medtagen och fick frotteras för att komma igång ordentligt. Både Lucia och bebisen var väldigt trötta efter födseln, ville inte äta och/eller dia. Har stödmatat dem båda, med criticalcare respektive KMR, och vakat över dem dygnet runt de första dygnen, plus givit Lucia extra vätska då hon inte orkat dricka själv. Var så rädd där och då att förlora dem båda. Och efter mycket omvårdnad av både mor och dotter lyckades jag vända det. Successivt började Lucia smaka på grönsaker och gräs och åt sedan med god aptit grönsaker, gräs, kraftfoder, hö. Ljudet av när Lucia tuggar hö. Ljuvligt!!! Och lyckan när jag sedan kunde fasa ut criticalcare.

    

Den lilla marsvinsbebisen har kommit igång att dia (men stöttas fortsatt av KMR i tillägg till mammamjölken) och Lucia är flitig mamma och putsar sin lilla dotter, som nu ökar i vikt (efter att inledningsvis gått ned på tok för mkt). Hon är dessutom en väldigt pigg och aktiv marsvinsbebis som numera popcornskuttar av glädje. Hon har fått det passande namnet Crestine’s Power Rock.

Å efter en första tid med omvårdnad dygnet runt är mor och dotter nu tillbaka i marsvinsrummet. Och när Lucia uppfostrat dottern Power färdigt blir hon avelspensionär, välförtjänt.

  

Den kull det gick allra bäst för var den andra kullen i april. I kullen föddes en ensam marsvinsflicka. Stor tjej som vägde hela 128g vid födseln och med fri tillgång till mjölkbaren hade hon en i det närmaste spikrak viktkurva uppåt. Hon ser även ut att utveckla sig fint utseendemässigt. Dessutom har hon en jättehärlig personlighet, tuff och framåt tjej som tar för sig här i livet. Det självklara namnet på denna unga dam som nu är lite drygt 5 veckor gammal blev Crestine’s Overload. Och för henne väntar en framtid som blivande avelshona, fast inte härhemma hos SMF 114 Crestine’s marsvin utan såväl Crestine’s Overload och hennes mamma Crestine’s Iron Maiden kommer båda två, tillsammans med en fin avelshane Cleo’s Shady (dansk import), lägga grunden för aveln av silveragouti med och utan crest hos Malin och Nova. Stort och varmt lycka till i starten med er silveragoutiavel!

 

Utställningsåret & Årets marsvin 2019

Utställningsåret 2019 summeras. Året gav våra utställda marsvin en rad cert, CK, BIR, BIR-R, BIRjr, BIRjr-R samt BISjr- och BIS-placeringar. Utställningsresultaten resulterade i flera nya champions. Däribland våra två första egenuppfödda champions i våra raser – en stor milstolpe för vår lilla uppfödning.

Presenterar stolt vår första argente-champion SCH Crestine’s Evanescence och vår första chokladteddy-champion SCH Crestine’s Jaspar.

Listan för Årets marsvin 2019 inom SMF är klar och såhär placerade sig våra marsvin:

Eng crested flerfärgade
4. SCH Wiiks Lucia  (solid cinnamonagouti) 267p
6. NordJrV-19 SCH Amiras Centrisk (solid cinnamonagouti) 210p
9. SCH Crestine’s Evanescence (greysilverargente) 154p
18. SCH Wiiks Isabelle (solid greysilverargente) 60p
19. Cleo’s Stormy (solid creamagouti) 52p

Teddy
11. SCH Crestine’s Jaspar 197p
41. Crestine’s Icona 72p
56. Crestine’s Gandalf 40p
81. Crestine’s Atlas 20p
81. Crestine’s Florence Nightingale 20p

Och totalt placerade sig vår lilla uppfödning SMF 114 Crestine’s på plats 34 i uppfödarligan med totalt 503p för ovanstående 6 egenuppfödda utställda djur.

Detta var också året då vi hade våra första exporter. Två av våra teddy flyttade till grannlandet Danmark och där har det gått fantastiskt bra på utställningarna för Crestine’s Lhisa. Stort grattis och tack till Sarine / Opdraet By Underland för att du ställer ut Lhisa och visar henne så bra.

Dubbelutställning i Landskrona 30 november

Den 30 november var vi iväg på dubbelutställning i Landskrona. Det var förvisso ett tag sedan nu, men livet kom liksom emellan och jag har därför prioriterat annat än hemsidan. Tänkte ändå jag skulle berätta lite kort om dagen. Som alltid åkte jag hemifrån alldeles för tidigt på morgonen. Kl 4:30 satt jag mig i bilen härhemma. Kl 5 hämtade jag upp Ann-Marie i Lerum, därefter Barbro i Landvetter och strax efter kl 6 mellanlandade vi i Särö hos Carina. Där lastade vi om och åkte vidare alla fyra tillsammans i Carinas bil som är lite större än min bil.

Det blev en trevlig dag i Landskrona, bra bedömningar, flera cert, några BIR och BIR-R samt inte mindre än två nya svenska champions: SCH Crestine’s Jaspar (teddy chocolate/buff/white) och NordJrV-19 SCH Amiras Centrisk (eng crested solid cinnamonagouti). Killarna firade kungligt med morot!

SCH Crestine’s Jaspar är min första chokladfärgade teddy som blir champion, så lite utav en milstolpe för våra chokladteddy.

  

SMFs riksstämma 2019 och dubbelutställning hos SMF Polar i Umeå

I samband med SMF Sydvästs utställning 2 mars hölls årsmöte och då blev jag vald att åka som en av lokalföreningens representanter på  SMFs rikstämma. Riksstämman hålls vanligtvis i april och ansvaret för att arrangera stämman cirkulerar mellan avdelningarna (på samma sätt som ansvaret för SM). I år hölls stämman i SMF Polars regi och datumet var satt till den 6 april. Jag tog nattåget upp. På fredag kväll lämnade jag ett 17 grader varmt Göteborg för att senare komma fram till ett nollgradigt Umeå. Tåget gick från Göteborg centralstation kl 18:34 på fredag em/kväll. Jag var tidigt på plats och istället för att ta pendeltåget körde jag hemifrån, parkerade sedan bilen i garaget på långtidsparkeringen precis vid Centralstationen. Jättesmidigt! Liggvagnskupé var bokat och egentligen skulle jag haft sällskap upp av Marie som också var utsedd att vara representant för SMF Sydväst, men hon var tyvärr kvar hemma med feber & sjukdom. Så det blev en helt egen kupé för mig och marsvinen. Under kvällen kunde jag genom tågfönstret beskåda finaste solnedgången. Sverige är vackert! Lyckades (delvis) fånga solnedgången på bild  – den var mkt vackrare i verkligheten.

    

Under natten kopplades Göteborgståget ihop med Stockholmståget och vi anlände tidig lördagmorgon ca 45-50 min försenat till Umeå. Jag och de andra representanterna  (som kom med Sthlmståget) hämtades på tågstationen av Amanda och Anna som körde oss till utställningslokalen (stort tack till er!). Väl på plats blev det incheckning av djuren och iordningställande av utställningslokalen. Sedan började riksstämman. Jag deltog som representant för SMF Sydväst och i samband med stämman valdes jag till ledamot i SMF riks styrelse samt som uppfödarrepresentant i Standardrådet. Standardrådet är beredande organ till SMFs Domarkommitté och hanterar de frågor som rör standarden. Högaktuellt just nu är arbetet med att införa färgbedömning för strävhår- och långhårsraserna. Vidare har i samband med riksstämman skapats en grupp med några personer från varje lokalavdelning, vilka skall jobba vidare med att utveckla föreningens verksamhet framöver. Kändes som vi är flera som har en hel del bra idéer. Och jag känner mig laddad och motiverad att ta itu med mina nya uppdrag.

Efter riksstämman följde dubbelutställning med på det hela taget bra bedömningar som resulterade i ett antal cert, BIRjunior, BIRreserv och några CK. Allra bäst gick det för vår fina Wiiks Isabelle som tog två nya cert och därmed numera kan titulera sig svensk champion. Hon fick även via sitt BIRreserv ett wildcard till stora BIS-finalen (i ena delutställningen) men placerades sig inte där. Sammanfattningsvis en himla trevlig helg och jag kommer gärna upp igen och ställer ut hos er i SMF Polar.

  

Efter utställningen åt vi lite middagsmat i centrala Umeå och sedan  var det dags för den långa resan hem. Tåget gick kl 21:13 och även på hemresan hade jag en egen kupé tillsammans med mina marsvin. Himla skönt faktiskt! Somnade rättså tidigt (dvs innan kl 23, vilket är tidigt för mig 😉 ) och sov riktigt bra under natten (vaknade till några gånger då tåget krängde, men det hör liksom till). På morgonen blev det ett besök i restaurangvagnen och av nån anledning smakade morgonkaffet faktiskt riktigt bra. Slutligen anlände vi till Göteborgs Centralstation hela 30 min innan beräknad ankomsttid… och sedan blev det bilresa den sista biten hem.

   

Avslutningsvis vill jag även berättat att i samband med utställningen flyttade två nya marsvin hem till oss. Lilla Wiiks Lucia, en näpen liten solid cinnamonagoutifärgad eng crested-tös, född på självaste luciadagen. Hon utställningsdebuterade i Umeå och har redan tagit sina två första cert. Ska bli mkt intressant att se hur Lucia utvecklas framöver. Dessutom har vi fått förmånen att överta fina Baun’s Aber Dabei, nonself solid silveragouti. Aber Dabei  är en mysig treårig marsvinsherre och kommer senast från Wiiks uppfödning där han varit avelshane och lämnar många fina solidungar efter sig. Tanken är att han ska få fortsätta som avelshane även hos oss. Passande nog bär Aber Dabei på anlag för choklad och kan därmed ge solid cinnamonagouti. Tack Maria Wiiks för förtroendet att få förvalta Lucia och Aber Dabei. Vi kommer ta väl hand om dessa två stjärnor.

  

 

Utställning i Linköping 1 september

Den 1 september var det marsvinsutställning i Linköping. Jag åkte upp tidigt samma morgon tillsammans med Ann-Marie som har Torpstigens marsvin. Redan vid kl 5:30 var vi iväg härifrån och anlände i god tid till Landerydsgården och incheckningen. Jag hade med mig fem marsvin som alla bedömdes vara friska samt i god form och passerade incheckningen utan tveksamheter.  På utställningen fick dem alla fina bedömningar.

  

  

SCH Wiiks Robbin (nonself solid silveragouti) ställdes ut i championklass för första gången och tog ytterligare ett cert samt BIR-R. Vår lilla solida silveragouti crestedflicka Lova (Baun’s Used To Love Her) utställningsdebuterade 3,5 mån gammal, tog sitt första cert och BIRjunior-R. Även våra andra solider, Wiiks Isabelle (eng crested solid greysilverargente) och Crestine’s Cardinal Copia (nonself solid goldenargente) fick bra och rättvisa bedömningar men inga cert denna gången. Allra mest stolt är jag över vår egna lilla choklad/golden-färgade teddyhona Crestine’s Florence Nightingale som endast 3 mån gammal utställningsdebuterade med 90p och CK samt dessutom erhöll domarens hedersomnämnande. Ska bli väldigt spännande att se hur Florence utvecklar sig utställningsmässigt framöver.

  

Var en dag med många fantastiskt fina marsvin (vilket även poängterades vid BIS-finalen och BIS-juniorfinalen), trevliga utställare och givande diskussioner. Nöjda och trötta åkte vi hemåt och var hemma i riktigt bra tid på kvällen. Då tog efterarbetet vid med att bada alla marsvin, tvätta textilier (varmt minst 60grader) och desinficera utställningsplattor och transportboxar.

  

  

Vill avsluta detta blogginlägg med ett foto på vår nyinflyttade tjej. I samband med utställningen flyttade en underbart fin chokladfärgad teddymarsvinshona hem till oss. Vi säger varmt välkommen till SCH Malaxis Laughing at the Moon.

Stora flyttdagen

Under söndagen 8 juli flyttade våra små teddymarsvinspojkar Crestine’s Fahrenheit och Crestine’s Farynx till sitt nya hem hos Polly och Maja. Lycka till som nyblivna marsvinsägare. Hoppas ni och marsvinspojkarna kommer trivas med varandra.

    

Även charmige Crestine’s Eclipse flyttade i söndags. Han flyttade till sitt nya hem hos Marie / SMF 509 Sockergrynets marsvin. Eclipse föddes för tidigt och var den enda som klarade sig i sin kull. En liten överlevare som nu blivit stor. Marie var på besök hemma hos oss strax efter det att Eclipse föddes och har sedan följt honom under uppväxten. Och det känns extra bra att det är just till Marie som Eclipse flyttar.

    

SMFs riksstämma 2018

Tiden bara springer iväg! Vi är nu en bit in i maj och jag har dessvärre inte uppdaterat bloggen på ett tag. Blir att skriva ikapp lite och berätta om vårens alla olika händelser. Får nog bli flera olika inlägg och vi börjar med SMFs rikstämma 2018 & utställningen i Husby-Långhundra och vad som hände där.

SMFs riksstämma 2018  hölls 7 april i Husby-Långhundra (Uppland) och i anslutning till stämman var det även utställning. Eftersom det var en bra bit hemifrån tog jag ledigt ett par extra dagar från jobbet. Jag deltog i stämman som en av SMF Sydvästs fyra representanter och åkte upp tillsammans med Marie Holmström / Sockergrynets marsvin och Marita Lycknio /Lycknios marsvin. Vi bestämde vi oss för att åka vi upp redan på fredagen och hem på söndagen. Tre tjejer, massa packning & marsvin i min lilla Audi A1… och vi fick plats!!! Magiskt packat, nöjda och glada styrde vi kosan norrut.

   

  

Efter några timmars bilfärd anlände vi till där vi skulle bo under helgen. Maries kompis Annette hade erbjudit oss att övernatta i hennes gäststuga bara 8 minuter från utställningslokalen och i vacker omgivning. Tänk att få bo så, i ett fint hus på landet. Tre trötta och förväntansfulla tjejer somnade den kvällen.

  

Tidig morgon efter en god natts sömn bar det av till utställningslokalen. Enligt planering skulle stämman hållas först och utställningen därefter. För oss som skulle deltaga även på stämman fanns möjligheten att checka in lite tidigare, vilket vi gjorde. Men då hände nått helt oväntat. Mina djur stoppades i incheckningen. Anledningen var att min self chocolate hane Bobby var lite torr på nosen och helt plötsligt misstänkte de ringorm. Pga det fick inga av mina djur komma in i utställningslokalen. Massvis med tankar for genom huvudet på mig där och då. Känslan att åka över halva Sverige och sedan inte få ställa ut. Och att dessutom få höra att ens djur har ringorm med allt det innebär. Ringorm!?! Kunde det verkligen vara ringorm? Och om det nu var det, varifrån hade Bobby fått det? Och hur sjutton kunde jag missa nått sånt?! Jag som dessutom badat Bobby dagen innan vi åkte och då såg han helt ok ut.

Lämnade incheckningen och ställde mina djur avsides. Gick vidare in och deltog på stämman. Och med tankarna på annat håll fick jag ändå till viss del fört fram Sydväst åsikter kring motionerna. Resultatet på stämman blev väl som förväntat. Kunde dock inte riktigt släppa tanken på att Bobby stoppades i incheckningen och att det uttalades högt att ”det absolut var ringorm”. Hur kunde de vara så säkra på nått som jag själv uppfattade som enbart torr hud?!?  Kände mig besviken och ledsen över att inte få ställa ut. Samtidigt när jag ställs inför situationer som denna känner jag mig mitt upp i eländet ändå glad över att jag är sjuksköterska och dessutom någorlunda påläst inom det veterinärmedicinska området. Då slog det mig att här ska vi inte tro, här ska vi veta! Självklart skall en veterinär få bedöma Bobby och fria honom från ringormsmisstanken.

Väl hemma igen blev det omgående besök på Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg. Bobby blev undersökt mkt noga och utförligt och veterinären misstänkte INTE ringorm.  Istället bedömdes Bobby ha fin hud och vara för övrigt välmående. Skrapprov togs på plats för att utesluta andra smittsamma hudåkommor, men inga patologiska fynd. Odling togs och skickades. Preliminärsvar kom med trevligt besked, ingen ringorm och inga andra patologiska fynd. Och när sedan det definitiva provsvaret kom och också det visade detsamma, INTE ringorm(!), kändes det oerhört skönt att ha bevis på att det helt enkelt rörde sig om en missbedömning i incheckningen och en helt ofarlig och icke smittsam hudåkomma såsom torr nos. Note to self: se till att framöver smörja med återfuktande hudkräm innan utställning.

Vid veterinärbesöket pratade vi även smittvägar och jag tänker att det i detta sammanhang kan vara väl värt att dela med mig av denna information här i bloggen, då det förekommer en del missuppfattningar om just smittvägarna för ringorm, vilket leder till en obefogad överdriven rädsla för ringormssmitta. Ringorm smittar genom kontaktsmitta och indirekt kontaktsmitta, dvs mellan marsvin som bor i samma bur och/eller träffas på annat sätt samt via föremål exempelvis filtar, kammar etc där ringormssporer kan föras vidare (=indirekt kontaktsmitta). Smittan är INTE luftburen, så övriga marsvin i hemmet smittas inte om man följer basala hygienrutiner och tvättar sig noga efter kontakt med ev smittat djur. Följer man basala hygienrutiner och djuren bor i en egen bur på så sätt att sporer ej kan spridas till övriga djur sprids smittan inte vidare.

I SMF har vi regeln att djur med misstänkt ringorm stoppas i incheckningen tillsammans med samtliga djur från samma ägare. Med anledning av detta och kommande utställningar frågade jag veterinären om råd. Veterinären ansåg att det inte fanns behov av att jag skulle hålla mina övriga djur hemma från kommande utställning eftersom samtliga var symtomfria. Veterinären var också noga med att påpeka att det verkligen inte fanns någon misstanke om ringorm i vårt fall och att det var därför jag fick det rådet. Hade däremot veterinärbedömningen visat misstänkt ringorm hade rådet blivit annorlunda. Så efter det att jag fått det rådet skickade jag iväg anmälan till dubbelutställning i Landskrona 21 april. Då skulle jag se till att mina marsvin skulle få alla de cert som de missade att få i Husby-Långhundra. Jag valde dock att inte ställa ut Bobby & hans burkompis i avvaktan på provsvar.

Hur blev då helgen 6-8 april? Förutom att mina marsvin helt i onödan fick åka över halva Sverige, så blev det på stora taget en bra helg. Hade en fantastiskt trevlig helg tillsammans med Marie och Marita och vi pratade om marsvin, massa annat och livet. Dessutom fick jag med mig två nya marvin hem. Wiiks Robbin, en liten nonself solid silveragouti kille, och Wiiks Isabelle, en söt crested solid greysilverargente tjej. Tack Maria Wiiks för att jag fått möjligheten att förvalta dessa fina solider! Isabelle hade jag dessutom förmånen att få ställa ut eftersom Maria checkat in henne och trimmat henne så fint. Isabelle fick en bra bedömning och erhöll 88p.

  

I samband med stämman flyttade även ett av våra egenuppfödda marsvin till nytt hem. Crestine’s Dexter flyttade hem till Elin / Quercus marsvin. Dexter fick där flytta in till en hane vid namn Nomy. Nomy och Dexter trivs bra ihop och det ska bli kul att följa Dexter framöver. Lycka till!