Allel | Gener med olika verkan fast med samma läge på de homologa kromosomerna. |
Autosomal nedärvning | När genen för egenskapen ligger på en vanlig kromosom, en autosom, sker nedärvningen autosomalt, vilket är detsamma som ickekönsbundet. |
Codominant anlag | Codominanta anlag är likvärdiga, de uttrycks och visar sig samtidigt. |
Dilution | Utspädning av färg (generellt inom genetik) exempelvis är blått en dilution av svart. Inom marsvinsvärlden talar man om dilutes som selfar med blekande anlag som föds i kullar inom exvis agoutiaveln. |
DNA | Deoxiribonukleinsyra. Kromosomerna är uppbyggda av DNA. |
Dominant anlag | Ett dominant (bestämmande) anlag är den egenskap som ”slår igenom” och visas, dominerar över recessiva egenskaper. |
Epistasi | Gener vars uttryck hindrar eller döljer effekterna hos andra gener i andra locus sägs vara epistatiska. |
Eumelanin | Svart pigment |
Fenotyp | De anlag som uttrycks, marsvinets utseende. |
Gameter | Könsceller – äggceller & spermier |
Gen | En del av en kromosom, vilken kodar för en viss egenskap. |
Genetik | Ärftlighetslära |
Genotyp | De anlag/gener marsvinet har, såväl dominanta som recessiva. |
Heterozygota anlag | Olika anlag. |
Homologa kromosomer | De sammanhörande kromosomerna i ett kromosompar. |
Homozygota anlag | Likadana anlag. |
Korsningsschema | För att enkelt räkna ut utfallet vid en parning kan man använda sig av korsningsschema. |
Kromosom | Uppbyggda av DNA och innehåller individens arvsanlag. Marsvinet har 64 kromosomer. |
Könsbunden nedärvning | När genen för egenskapen ligger på en könskromosom sker nedärvningen könsbundet. |
Locus | Den del på kromosomen där en gen finns. |
Meios | Reduktionsdelning, den celldelning som ger upphov till könsceller, halva kromosomantalet. |
Melanin | Färgpigment |
Mitos | Vanlig celldelning som ger upphov till likadana celler identiska med ursprungscellen. |
Mutation | Plötslig förändring i arvsmassan. |
Penetrans | Hur stort genomslag en viss gens egenskap får hos bärarna i en population, t.ex en sjukdom. Vid full penetrans är det en enda gen som ger upphov till sjukdomen och samtliga individer som har genen drabbas. Däremot vid ofullständig penetrans utvecklas inte alltid sjukdomen hos de individer som innehar genen. Det kan bero på att sjukdomsutvecklingen är multifaktoriell dvs såväl arv och miljö påverkar. |
Phaeomelanin | Rött färgpigment. |
Polygener | Modifierande gener, mängden av dessa är avgörande för den egenskap de styr, exempelvis färgnyanser. |
Recessivt anlag | Ett recessivt (vikande) anlag är en ickedominerade egenskap. Behövs dubbla recessiva anlag för att egenskapen ska ”slå igenom” och visa sig. |
Semidominant anlag | Ett semidominant anlag är ofullständigt dominant över ett annat anlag. Resultatet blir en utseendemässigt mellanläge/intermediär. |
Somatisk mutation | En mutation som sker efter befruktningen i en somatisk cell. Alla celler utom könsceller kallas somatiska. Somatiska mutationer nedärvs inte till nästa generation, men drabbar de celler som härstammar från den muterade cellen. Ett exempel på somatisk mutation är fläckar i avvikande färg som inte kan förklaras enligt vanlig färggenetik, exvis en lilacfärgad fläck på ett svart marsvin. |
Variabelt uttryck | En variation i uttryck av en nedärvd egenskap eller genetisk sjukdoms svårighetsgrad. Exempelvis lethal white där vissa individer är gravt missbildade medan andra individer är mer livsdugliga med allt från anophtalmi (=avsaknad av ögon) till micropthalmi (=små ögon och blindhet), läpp-och gomspalt, och dövhet i varierande grad. |
Viltform | Ickemuterad ursprungsfärg eller -mönster. |
Överkorsning | Delar av de homologa kromosomerna i ett kromosompar byter plats med varandra. Överkorsningar sker under meiosen och ger upphov till nya kombinationer av arvsanlag och därmed till biologisk variation. |
© Lottie Lundgren