Genetikordlista

Allel	Gener med olika verkan fast med samma läge på de homologa kromosomerna.
Autosomal nedärvning	När genen för egenskapen ligger på en vanlig kromosom, en autosom, sker nedärvningen autosomalt, vilket är detsamma som ickekönsbundet.
Chimersim	Ett vetenskapligt begrepp inom zoologi och medicin som beskriver ett biologiskt fenomen som uppstår när en organism har celler eller vävnader från två genetiskt distinkta individer med olika kromosomuppsättningar. En chimär kan uppkomma genom att två befruktade ägg smälter ihop till ett foster. (Jfr mosaicism nedan där de olika genotyperna härstammar från samma zygot).
Codominant anlag	Codominanta anlag är likvärdiga, de uttrycks och visar sig samtidigt.
Dilution	Utspädning av färg (generellt inom genetik) exempelvis är blått en dilution av svart. Inom marsvinsvärlden talar man om dilutes som selfar med blekande anlag som föds i kullar inom exvis agoutiaveln.
Diploid	Av grekiska: diploos, ”dubbel”. En levande varelse då den har dubbla uppsättningar kromosomer. De flesta högre djurs kroppar består av övervägande diploida celler.
DNA	Deoxiribonukleinsyra. Kromosomerna är uppbyggda av DNA.
Dominant anlag	Ett dominant (bestämmande) anlag är den egenskap som ”slår igenom” och visas, dominerar över recessiva egenskaper.
Epistasi	Gener vars uttryck hindrar eller döljer effekterna hos andra gener i andra locus sägs vara epistatiska.
Eumelanin	Svart pigment
Fenotyp	De anlag som uttrycks, marsvinets utseende.
Gameter	Könsceller – äggceller & spermier, vilka är haploida dvs har halva kromosomantalet / enkel kromosomuppsättning.
Gen	En del av en kromosom, vilken kodar för en viss egenskap.
Genetik	Ordet genetik kommer ursprungligen från grekiskans γενεά = geneá som betyder generation. Genetik är läran om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomma, alltså från en generation till nästa generation. Ett annat ord för genetik är ärftlighetslära.
Genotyp	De anlag/gener marsvinet har, såväl dominanta som recessiva.
Haploid	Från grekiskans haploos vilket betyder ”enkel”. En haploid cell har en enkel uppsättning kromosomer. Könsceller (gameterna) är haploida. Övriga celler i kroppen är diploida. Anledningen till att könscellerna är haploida är att det behövs en könscell från vardera föräldern för att skapa en ny individ.
Heterozygota anlag	Olika anlag.
Homologa kromosomer	De sammanhörande kromosomerna i ett kromosompar.
Homozygota anlag	Likadana anlag.
Korsningsschema	För att enkelt räkna ut utfallet vid en parning kan man använda sig av korsningsschema.
Kromosom	Uppbyggda av DNA och innehåller individens arvsanlag. Marsvinet har 64 kromosomer.
Könsbunden nedärvning	När genen för egenskapen ligger på en könskromosom sker nedärvningen könsbundet.
Locus	Den del på kromosomen där en gen finns.
Meios	Reduktionsdelning, den celldelning som ger upphov till könsceller, halva kromosomantalet.
Melanin	Färgpigment
Mitos	Vanlig celldelning som ger upphov till likadana celler identiska med ursprungscellen.
Mosaicism	En individ vars celler har olika genotyp trots att individen härstammar från en enda zygot (i motsats till chimerism, där de olika cellpopulationerna kommer från mer än en zygot). Det innebär att det i samma vävnad förekommer celler med två (eller flera) olika kromosomuppsättningar. Mosaicism uppkommer vanligtvis av mutationer under fosterutvecklingen. Sker mutationen i genen som kodar för en viss färg kan resultatet bli fläckar i avvikande färg.
Mutation	Plötslig förändring i arvsmassan.
Penetrans	Hur stort genomslag en viss gens egenskap får hos bärarna i en population, t.ex en sjukdom. Vid full penetrans är det en enda gen som ger upphov till sjukdomen och samtliga individer som har genen drabbas. Däremot vid ofullständig penetrans utvecklas inte alltid sjukdomen hos de individer som innehar genen. Det kan bero på att sjukdomsutvecklingen är multifaktoriell dvs såväl arv och miljö påverkar.
Phaeomelanin	Rött färgpigment.
Polygener	Modifierande gener, mängden av dessa är avgörande för den egenskap de styr, exempelvis färgnyanser.
Recessivt anlag	Ett recessivt (vikande) anlag är en ickedominerade egenskap. Behövs dubbla recessiva anlag för att egenskapen ska ”slå igenom” och visa sig.
Semidominant anlag	Ett semidominant anlag är ofullständigt dominant över ett annat anlag. Resultatet blir en utseendemässigt mellanläge/intermediär.
Somatisk mutation	En mutation som sker efter befruktningen i en somatisk cell. Alla celler utom könsceller kallas somatiska.  Somatiska mutationer nedärvs inte till nästa generation, men drabbar de celler som härstammar från den muterade cellen. Ett exempel på somatisk mutation är fläckar i avvikande färg som inte kan förklaras enligt vanlig färggenetik, exvis en lilacfärgad fläck på ett svart marsvin.
Variabelt uttryck	En variation i uttryck av en nedärvd egenskap eller genetisk sjukdoms svårighetsgrad. Exempelvis lethal white där vissa individer är gravt missbildade medan andra individer är något mer livsdugliga med allt från anophtalmi (=avsaknad av ögon) till micropthalmi (=små ögon och blindhet), läpp-och gomspalt, och dövhet i varierande grad.
Viltform	Ickemuterad ursprungsfärg eller -mönster.
Zygot	Zygot är den cell som bildas då två gameter (vanligen ägg och spermie) förenas vid befruktning. Zygoten har till skillnad från gameterna dubbel kromosomuppsättning (den är alltså diploid).
Överkorsning	Delar av de homologa kromosomerna i ett kromosompar byter plats med varandra. Överkorsningar sker under meiosen och ger upphov till nya kombinationer av arvsanlag och därmed till biologisk variation.

© Lottie Lundgren