Genetik tickade

En mycket gammal färggen hos marsvin och övriga däggdjur är genen som reglerar hur pigmenten ska fördelas i hårstrået. I melanocyterna som ligger i huden bildas pigmentet melanin i sina två former eumelanin (svart pigment) och phaeomelanin (rött pigment). Från melanocyternas utskott förs melaninkornen in i hårstråna. Genom så kallade feed back-mekanismer förs omväxlande stora mängder svart pigment in, allteftersom hårstået växer ut. Detta resulterar i att hårstrået får mörkare och ljusare band. Ibland kan rött pigment synas i de ljusare banden. Finns blekande anlag  kan de ljusare banden bli helt vita. Färgen benämns agouti efter en liten gnagare med viltfärgad päls. Agoutihår finns hos de flesta däggdjur. Mutanten av agouti gör att feed back-mekanismen slås av, så att en jämn mängd melanin förs in. Resultatet blir enfärgade marsvin, Self.

A-locus – agouti/argente, solider, tan/otter/fox

A-locus styr om marsvinet har tickning och isåfall vilken typ av tickning. Hos tickade marsvin är hårstrået indelat i tre zoner som kallas bas, tickning och topp. Bas och topp är alltid en svartgruppsfärg medan tickningen är en rödgruppsfärg.

Allelerna i a-locus benämns:
A = Agouti, ger tickade hårstrån, magband (dominant , viltform)
ar = Solid agouti, hela kroppen är tickad  även magen (recessivt till A, codominant/likvärdigt mot at, dominant över a, mutation)
at = Tan/otter/fox (codominant/likvärdigt mot ar, dominant över a, mutation)
a = Icke-agouti/icke-tickat, enfärgade hårstrån, (recessiv, mutation)

Beroende på hur ovanstående anlag kombineras kan de ge upphov till en rad olika teckningar, vilka vi ska gå igenom här nedan.

agouti/argente

Genotyp AA, Aar, Aat och Aa ger agouti/argente. Hos dessa marsvin ses ett magband i samma färg som tickningen på resten av kroppen. Magbandet uppstår pga magens hårstrån har kortare baszon, bredare tickningzon och den svartgruppsfärgade toppen saknas.

Om marsvinet blir agouti eller argente bestämt av anlagen i P-locus på samma sätt som för selffärgerna,

De olika färgkombinationerna som finns för agouti/argente uppkommer tack vare olika kombinationer av anlagen i B-, C- och D-locus. De agouti- & argentefärger som är godkända i rasklass anges på Svenska marsvinsföreningens hemsida HÄR. Övriga agouti- & argentefärger kan ställas ut i klassen ostandardiserade.

  

Solida agouti/-argente

Genotyp arar och ara ger solid agouti/-argente, vilka saknar magband och är istället tickade över hela kroppen. Tickningszonen är generellt smalare på solida agouti än vanliga agouti. Om marsvinet blir solid agouti eller solid argente bestämt av anlagen i P-locus på samma sätt som för agouti- och selffärgerna, Och de olika färgkombinationerna uppkommer tack vare olika kombinationer av anlagen i B-, C- och D-locus. Solid agouti finns i Sverige i flera olika färger medan solid argente är desto ovanligare.

 

tan/otter/fox

Genotyperna atat och ata ger tan/otter/fox med karaktäristiska markeringar runt ögonen, öronfläckar, scharlettsnören, magband och stickelhår från käken, bröstet och längs sidorna runt om hela djuret motsvarande 1/3-1/2 djurets höjd. Har marsvinet genotypen ata bär det anlag för icke-tickat och vid parning av två individer med den genuppsättningen kan resultatet bli enfärgade marsvinsungar utan tickning dvs Self (genotyp aa). Dessa Selfar kallas dilutes och kan med fördel användas i såväl aveln av tan/fox otter samt solidagouti/argente-aveln då de har rätt blekande anlag samt modifierande gener, vilket gör dem till ett avelsmässigt bättre val än att avla ut med en vanlig Self. Vill man däremot avla fram en ny färgvariant, exempelvis Chocolate Fox, får man välja motsvarande Selfvariant, i det fallet Self Chocolate.

Tan har markeringar och stickelhår i rött/golden/amber, otter finns i två varianter med markeringar/stickelhår i buff respektive cream och fox har vita markeringar/stickelhår. De olika varianterna tan, otter och fox skiljer sig alltså åt i C-locus:
atatCC = tan
atatcdcd= buff otter
atatcdcr = cream otter
atatcrcr = fox

Hos tan/otter/fox är teckningsfärgen således en rödgruppsfärg medan kroppsfärgen är en svartgruppsfärg. Vilken kroppsfärg som individen får avgörs på samma sätt som för Selfs inom svartgruppsfärgerna, nämligen via B-, D- samt P-locus. Teckningsfärgen avgörs av variationer i C-locus.

  

Foxsolid

Värt att nämna är ett specialfall av teckning som uppstår pga tananlaget (at) är codominant gentemot anlaget för solidagouti (ar). Codominant innebär att båda anlagen är likvärdiga och uttrycks samtidigt.

Ett marsvin med genotyp atar har tan/otter/fox-teckning ovanpå sin solidagoutiteckning och denna gemensamma teckning kallas foxsolid. Alltså får en black fox och solid silveragouti marsvinsungar som har både tickning över hela kroppen som en solidagouti och magband som en fox. Vid första anblick kan de alltså likna en vanlig agouti, men genetiskt är det inte alls det. Dessa marsvin har genotyp atar och kallas foxsolider.

Om en foxsolid paras med en self black kan man få både black fox och solid silveragouti i kullen. Samtliga ungar bär på anlag för icke-tickat, enfärgade hårstrån och kan i sin tur ge Self black. För att tydliggöra genetiken presenteras resonemanget med korsningsschema.

EXEMPEL – Foxsolid pappa  x Self Black mamma.
Foxsolid pappa har genotyp atar och ger följande anlag: at och ar.
Self black mamma har genotyp aa och kan bara ge en sorts anlag:: a


Förklaring: ata = Nonself Black Fox som bär på anlag  för icke-tickat/self (a), ara = Nonself solid silveragouti som bär på anlag  för icke-tickat/self (a).

Utfallet i denna parning blir 50 % Black Fox, 50 % Solid silveragouti, samtliga ungar (100%) bär anlag för icke-tickat/self (a).

Paras sedan en unge av varje variant med en self black blir utfallet som följer:


Förklaring: ata = Nonself Black Fox som bär på anlag  för icke-tickat/self (a), ara = Nonself solid silveragouti som bär på anlag  för icke-tickat/self (a), aa = Self Black.

Chinchilla

Rasen Chinchilla ser vid första anblick ut som en Agouti med extra foxteckning, dvs mer intensivt magband och ögonringar. Initialt ledde detta därför till diskussioner kring genetiken för A-locus. Ifall A inte var dominant gentemot at utan snarare semidominant så att Chinchilla skulle vara en intermediär mellan Agouti och fox (Aat). Senare har man kommit fram till att så inte är fallet. Chinchilla är en homozygot Agouti (AA) oftast i kombination med silveranlaget (cr) eller andra blekande anlag i C-locus, vilken är avelsmässigt selekterad för blekare basfärg med ljus underfärg samt längre tickning. Homozygota Agouti (AA) samt Chinchilla har en naturlig tendens att få längre tickning speciellt på mage och runt ögonen samt förlorar ofta det yttersta mörka (toppfärgen) som finns på ett tickat hårstrå. Hårstrået blir istället tippat, med kort bas och lång ljus topp. För chinchillarasen utnyttjar man detta.

Från vänster: Tickat, Tippat, Self.

Däremot har de flesta vanliga Agouti med bra tickning enligt utställningsstandard istället genotyp Aa. Alltså de är heterozygota i A-locus, vilket innebär att de inte kan renavlas utan i aveln fås även såväl Self och dilutes (aa) som långtickade Agouti med genotyp AA. De vanligast färgerna för Chinchilla är Silver, Cinnamon, Lemon och Cream. Nedärvningen av de olika färgerna sker på samma sätt för Chinchilla som för vanliga agouti..

Chinchilla är inte godkänd i Sverige. I England går de under guidestandard. Mer om Chinchilla finns att läsa på Rare Varieties Cavy Clubs hemsida HÄR.

Skärmdump från Rare Varieties Clubs hemsida

 

SELF – rödgruppsfärger kan vara dold agouti

Samtliga Self inom svartgruppsfärgerna har genotypen aa.  De är med andra ord homozygota för det recessiva anlaget för icke-tickat, vilket tar bort all tickning och ger enfärgade svarta hårstrån alternativt någon annan färg inom svartgruppsfärgerna  exempelvis, blue, grey, lilac, chocolate, beige.

Det är viktigt att komma ihåg att self inom rödgruppsfärgerna inte nödvändigtvis är aa. Hos marsvin med genotyp ee visas inget svart pigment oberoende av vilka anlag som återfinns i a-locus. När ett marsvin är homozygot ee döljs underliggande svartgruppsfärg samt eventuell tickning. Detta genetiska fenomen benämns epistasi. E-locus är alltså epistatiskt mot A-locus. Vad innebär då denna epistasi i praktiken? Många rödgruppsfärger har ofta genotyp AA, varför en parning mellan exempelvis en Self black och Self DEGolden ger Nonself Goldenagouti.

Låt oss titta närmare på parningen i ett korsningsschema för att åskådliggöra nedärvningen:

EXEMPEL – Self Black pappa  x Self DE Golden mamma.
Self Black pappa har genotyp aaEE och kan bara ge en sorts anlag:: aE
Self DE Golden mamma har genotyp AAee och kan bara ge en sorts anlag:: Ae


Förklaring: AaEe = Nonself Goldenagouti som bär på anlag för ickeagouti/self (a) samt anlag för non-extension (e) .

Således bör agouti/argente vara EE i extension-locus för att svart pigment ska visa sig.

Tickat i kombination med tecknat

Tickat förekommer ofta i kombination med tecknat såsom två-och trefärgade sträv- och långhår, exempelvis Teddy Goldenagouti/Golden/White (bilden till vänster). Här ersätter agouti de färgfälten som annars skulle vara svartgruppsfärg, dvs svart ersätts av goldenagouti. Tickningen på agoutifälten är alltid samma rödgruppsfärg som de rödgruppsfärgade fläckar som finns. Även tan/otter/fox kan förekomma i kombination med tecknat. Ett marsvin kan vara Trefärgad Tan exempelvis Chocolate Tan/Golden/White (mittenbilden samt bilden till höger), vilket i praktiken blir en teckning på en annan teckning.