Genetik tickade

En mycket gammal färggen hos marsvin och övriga däggdjur är genen som reglerar hur pigmenten ska fördelas i hårstrået. I melanocyterna som ligger i huden bildas pigmentet melanin i sina två former eumelanin (svart pigment) och phaeomelanin (rött pigment). Från melanocyternas utskott förs melaninkornen in i hårstråna. Genom så kallade feed back-mekanismer förs omväxlande stora mängder svart pigment in, allteftersom hårstået växer ut. Detta resulterar i att hårstrået får mörkare och ljusare band. Ibland kan rött pigment synas i de ljusare banden.  Finns blekande anlag med kan de ljusare banden bli helt vita. Färgen benämns agouti efter en liten gnagare med viltfärgad päls. Agoutihår finns hos de flesta däggdjur. Mutanten av agouti gör att feed back-mekanismen slås av, så att en jämn mängd melanin förs in. Resultatet blir enfärgade marsvin.

A-locus – agouti/argente, solider, tan/otter/fox

A-locus styr om marsvinet har tickning och isåfall vilken typ av tickning. Hos tickade marsvin är hårstrået indelat i tre zoner som kallas bas, tickning och topp. Bas och topp är alltid en svartgruppsfärg medan tickningen är en rödgruppsfärg.

Allelerna i a-locus benämns:
A = Agouti, ger tickade hårstrån, magband (dominant , viltform)
ar = Solid agouti, hela kroppen är tickad  även magen (recessivt till A, codominant/likvärdigt mot at, dominant över a, mutation)
at = Tan/otter/fox (codominant/likvärdigt mot ar och A, dominant över a, mutation)
a = Icke-agouti/icke-tickat, enfärgade hårstrån, (recessiv, mutation)

Beroende på hur ovanstående anlag kombineras kan de ge upphov till en rad olika teckningar, vilka vi ska gå igenom här nedan.

agouti/argente

Genotyp AA, Aa och Aar ger agouti/argente. Hos dessa marsvin ses ett magband i samma färg som tickningen på resten av kroppen. Magbandet uppstår pga magens hårstrån har kortare baszon, bredare tickningzon och den svartgruppsfärgade toppen saknas.

Om marsvinet blir agouti eller argente bestämt av anlagen i P-locus på samma sätt som för selffärgerna.

De olika färgkombinationerna som finns för agouti/argente uppkommer tack vare olika kombinationer av anlagen i B-, C- och D-locus. De agouti- & argentefärger som är godkända i rasklass anges på Svenska marsvinsföreningens hemsida. Övriga agouti- & argentefärger kan ställas ut i klassen ostandardiserade.

Solida agouti/-argente

Genotyp arar och ara ger solid agouti/-argente, vilka saknar magband och är istället tickade över hela kroppen. Tickningszonen är generellt smalare på solida agouti än vanliga agouti.

  

tan/otter/fox

Genotyperna atat och ata ger tan/otter/fox med karaktäristiska markeringar runt ögonen, öronfläckar, scharlettsnören, magband och stickelhår från käken, bröstet och längs sidorna runt om hela djuret motsvarande 1/3-1/2 djurets höjd. Har marsvinet genotypen ata bär det anlag för icke-tickat och vid parning av två individer med den genuppsättningen kan resultatet bli enfärgade marsvinsungar utan tickning dvs Self.

Tan har markeringar och stickelhår i rött/golden, otter finns i två varianter med markeringar/stickelhår i buff respektive cream och fox har vita markeringar/stickelhår. De olika varianterna tan, otter och fox skiljer sig alltså åt i C-locus:
atatCC = tan
atatcdcd= buff otter
atatcdcr = cream otter
atatcrcr = fox

Hos tan/otter/fox är teckningsfärgen således en rödgruppsfärg medan kroppsfärgen är en svartgruppsfärg. Vilken kroppsfärg som individen får avgörs på samma sätt som för Selfs inom svartgruppsfärgerna, nämligen via B-, D- samt P-locus.

Värt att nämna är ett par specialfall av teckningar som uppstår pga tananlaget (at) är codominant gentemot såväl agoutianlaget (A) som anlaget för solidagouti (ar).

Ett marsvin med genotyp Aat har tan/otter/fox-teckning ovanpå sin agoutiteckning och denna gemensamma teckning kallas chinchilla.

På samma sätt får en black fox och solid silveragouti marsvinsungar som har både tickning över hela kroppen som en solidagouti och magband som en fox. Vid första anblick kan de alltså likna en vanlig agouti, men genetiskt är det inte alls det. Dessa marsvin har genotyp atar och kallas foxsolider. Om en foxsolid paras med en self black kan man få både black fox och solid silveragouti i kullen. Samtliga ungar bär på anlag för icke-tickat, enfärgade hårstrån och kan i sin tur ge Self black.

För att tydliggöra genetiken presenteras resonemanget med ett korsningsschema.

EXEMPEL – Foxsolid pappa  x Self Black mamma.
Foxsolid pappa har genotyp atar och koch ger följande anlag: at och ar.
Self black mamma har genotyp aa och kan bara ge en sorts anlag:: a


Förklaring: ata = Nonself Black Fox som bär på anlag  för icke-tickat/self (a), ara = Nonself solid silveragouti som bär på anlag  för icke-tickat/self (a).

Utfallet i denna parning blir 50 % Black Fox, 50 % Solid silveragouti, samtliga ungar (100%) bär anlag för icke-tickat/self (a).

Paras sedan en unge av varje variant med en self black blir utfallet som följer:


Förklaring: ata = Nonself Black Fox som bär på anlag  för icke-tickat/self (a), ara = Nonself solid silveragouti som bär på anlag  för icke-tickat/self (a), aa = Self Black.

SELF – rödgruppsfärger kan vara dold agouti

Samtliga Self inom svartgruppsfärgerna har genotypen aa.  De är med andra ord homozygota för det recessiva anlaget för icke-tickat, vilket tar bort all tickning och ger enfärgade svarta hårstrån alternativt någon annan färg inom svartgruppsfärgerna  exempelvis, blue, grey, lilac, chocolate, beige.

Det är viktigt att komma ihåg att self inom rödgruppsfärgerna inte nödvändigtvis är aa. Hos marsvin med genotyp ee visas inget svart pigment oberoende av vilka anlag som återfinns i a-locus. När ett marsvin är homozygot ee döljs underliggande svartgruppsfärg samt eventuell tickning. Många rödgruppsfärger har ofta genotyp AA, varför en parning mellan exempelvis en Self black och Self DEGolden ger Nonself Goldenagouti.

Låt oss titta närmare på parningen i ett korsningsschema för att åskådliggöra nedärvningen:

EXEMPEL – Self Black pappa  x Self DE Golden mamma.
Self Black pappa har genotyp aaEE och kan bara ge en sorts anlag:: aE
Self DE Golden mamma har genotyp AAee och kan bara ge en sorts anlag:: Ae


Förklaring: AaEe = Nonself Goldenagouti som bär på anlag  för ickeagouti/self (a) samt anlag för non-extension (e) .

Således bör agouti/argente vara EE i extension-locus för att svart pigment ska visa sig.