Blogg

Med en vilja av stål

Publicerat den av crestines

Den 31 januari födde vår crestedhona Ella en kull bestående av två små flickor. Jag hade förmånen att få vara med vid födseln som gick fort och smidigt. Och inledningsvis kändes allt bra, tills jag andra dygnet insåg att de små marsvinsflickorna var alltför trötta och svaga och därför inte kom igång att dia. Började därför stödmata dem med KMR kattungemjölk för att ge dem en liten hjälp i starten. Tyvärr räckte det inte, båda flickorna hade tappat mycket i vikt och dessvärre förlorade jag den minsta av flickorna. Men den större tjejen hon klamrade sig fast vid livet och med en vilja av stål kämpade hon för sin överlevnad. Hon fick namnet Crestine’s Iron Maiden. Första milstolpen var när ”Iron” 9 dagar gammal äntligen ökat i vikt såpass att hon återigen vägde sin födelsevikt. Samma kväll kunde jag även se hur ”Iron” återfått såpass mycket kraft att hon tydligt orkade visa för mamma Ella att ”jag är intresserad av att ligga nära och även följa efter dig i buren”. Där och då tändes den första gnuttan hopp, både hos mig och mamma Ella, att kanske skulle vår fina lilla tjej klara sig trots allt.

    

Någon dag senare när jag serverade grönsaker såg jag plötsligt hur lilla ”Iron” provsmakade morot. Helt underbart! Då kändes det verkligen som att den här tjejen hon ger sig inte! Och vis av erfarenhet började jag blanda i lite criticalcare i hennes vällingblandning, för att ge henne fibrer och hålla magen igång. Därefter började ”Iron” provsmaka allt mer, hon började äta hö och grönsaker och då också successivt öka i vikt . Och från att inledningsvis tappa det hon ökat varje gång jag var tvungen att lämna henne och åka iväg och jobba så blev hon allt mer stabil viktmässigt. Å nu idag när ”Iron” är två veckor gammal har hon passerat 100g-gränsen med råge! Hela 111g väger hon idag och nu börjar jag hoppas på riktigt att jag ska få behålla min fina lilla marsvinsflicka. Samtidigt vet jag att hon har lång väg kvar. Hon kommer fortsatt stödmatas med välling + criticalcare-blandning och sannolikt kommer hon inte uppnå sina 300g vid fem veckors ålder. Men vi har ingen brådska, utan vi har tålamod att låta det ta den tid det tar. Och lilla ”Iron” hon ska ingenstans, utan hon stannar här så länge tills jag är alldeles säker på att hon växer som hon ska och mår bra.

    

Utställningsåret & Årets marsvin 2019

Publicerat den av crestines

Utställningsåret 2019 summeras. Året gav våra utställda marsvin en rad cert, CK, BIR, BIR-R, BIRjr, BIRjr-R samt BISjr- och BIS-placeringar. Utställningsresultaten resulterade i flera nya champions. Däribland våra två första egenuppfödda champions i våra raser – en stor milstolpe för vår lilla uppfödning.

Presenterar stolt vår första argente-champion SCH Crestine’s Evanescence och vår första chokladteddy-champion SCH Crestine’s Jaspar.

Listan för Årets marsvin 2019 inom SMF är klar och såhär placerade sig våra marsvin:

Eng crested flerfärgade
4. SCH Wiiks Lucia  (solid cinnamonagouti) 267p
6. NordJrV-19 SCH Amiras Centrisk (solid cinnamonagouti) 210p
9. SCH Crestine’s Evanescence (greysilverargente) 154p
18. SCH Wiiks Isabelle (solid greysilverargente) 60p
19. Cleo’s Stormy (solid creamagouti) 52p

Teddy
11. SCH Crestine’s Jaspar 197p
41. Crestine’s Icona 72p
56. Crestine’s Gandalf 40p
81. Crestine’s Atlas 20p
81. Crestine’s Florence Nightingale 20p

Och totalt placerade sig vår lilla uppfödning SMF 114 Crestine’s på plats 34 i uppfödarligan med totalt 503p för ovanstående 6 egenuppfödda utställda djur.

Detta var också året då vi hade våra första exporter. Två av våra teddy flyttade till grannlandet Danmark och där har det gått fantastiskt bra på utställningarna för Crestine’s Lhisa. Stort grattis och tack till Sarine / Opdraet By Underland för att du ställer ut Lhisa och visar henne så bra.

Nytt hem för Eclipse och Mars

Publicerat den av crestines

På nyårsdagen flyttade två mysiga marsvinskillar till nytt hem. Eclipse och Mars flyttade hem till Miranda med familj. Lycka till som nyblivna marsvinsägare och hoppas du/ni och marsvinspojkarna kommer trivas tillsammans ??

Båda marsvinspojkarna fick en tuff start i livet och här kan ni läsa om deras båda historier:
Eclipse: http://www.crestines.se/2018/02/02/ibland-blir-det-inte-som-man-tankt-sig-och-en-liten-overlevare/
Mars: http://www.crestines.se/2019/11/11/mars-var-lille-krigare/

Dubbelutställning i Landskrona 30 november

Publicerat den av crestines

Den 30 november var vi iväg på dubbelutställning i Landskrona. Det var förvisso ett tag sedan nu, men livet kom liksom emellan och jag har därför prioriterat annat än hemsidan. Tänkte ändå jag skulle berätta lite kort om dagen. Som alltid åkte jag hemifrån alldeles för tidigt på morgonen. Kl 4:30 satt jag mig i bilen härhemma. Kl 5 hämtade jag upp Ann-Marie i Lerum, därefter Barbro i Landvetter och strax efter kl 6 mellanlandade vi i Särö hos Carina. Där lastade vi om och åkte vidare alla fyra tillsammans i Carinas bil som är lite större än min bil.

Det blev en trevlig dag i Landskrona, bra bedömningar, flera cert, några BIR och BIR-R samt inte mindre än två nya svenska champions: SCH Crestine’s Jaspar (teddy chocolate/buff/white) och NordJrV-19 SCH Amiras Centrisk (eng crested solid cinnamonagouti). Killarna firade kungligt med morot!

SCH Crestine’s Jaspar är min första chokladfärgade teddy som blir champion, så lite utav en milstolpe för våra chokladteddy.

  

Mars – vår lille ”krigare”

Publicerat den av crestines

En torsdagskväll (den 19 september) när jag kommit hem efter kvällsjobb hade Cassiopeja fött sin kull, tre underbara teddymarsvinspojkar. Tyvärr lämnade en av pojkarna oss och vi höll  tummarna att de andra två skulle få stanna, växa och bli stora. Inledningsvis såg det bra ut och de två marsvinspojkarna fick namnen Merkurius och Mars. I samband med namngivningen visste jag ännu inte hur bra namnen skulle passa de båda nyfödda marsvinspojkarna, utan det kom tiden att utvisa.

Namnet Merkurius kommer från romersk mytologi, där Merkurius var guden av snabbhet, handel och kommunikation. Merkurius har givit namn till planeten Merkurius, vilket är ett vanligt fenomen då det kommer till planeterna i vårt solsystem. Dock så spekuleras det om att det troligen finns en sammanhängande bakgrund till att han fick namnge just den planeten. Planeten Merkurius rör sig snabbast av alla i solsystemet, och inom den romerska mytologin var Merkurius bland annat känd för att vara en fartfylld budbärare. Vår lille Merkurius var just en fartfylld liten sprallig marsvinspojke som samtidigt höll sig nära sin mamma såsom planeten Merkurius närhet till solen. Merkurius utvecklade sig och gick upp i vikt helt enligt plan såsom små marsvinspojkar brukar när de både diar och tidigt lär sig äta riktig mat.

Namnet Mars kommer också från den romerska mytologin, där Mars var krigsguden. Till honom ställde romarna böner och löften i krig och fältslag. Romarna valde även att namnge planeten Mars efter sin krigargud på grund av den röda färgen på planeten som leder tankarna till blod. Det är järnmineraler i planetens jord, dvs järnoxid = rost, och därmed får jorden och dammet på Mars atmosfären att framstå som rödaktig. Vår lille Mars fick namnet Mars eftersom han var den mest rödaktiga av de två bröderna. Hans rödgruppsfärg är buff medan Merkurius rödgruppsfärg är cream. Att lille Mars dessutom skulle få kriga lite mer för att få möjligheten att växa och bli stor hade vi ingen aning om där och då, utan namnen var som sagt ett färgmässigt val.

  

På bilderna ovan är de båda bröderna en dag respektive en vecka gamla. På den andra bilden ser den uppmärksamme att Mars är mindre än Merkurius. När de var nyfödda skiljde det endast 3g, men allt eftersom dagarna gick syntes en alltmer markant storleksskillnad. Lille Mars var dock hela tiden pigg och åt med en enorm aptit. Och trots att han tidigt åt såväl hö och kraftfoder som grönsaker gick han upp bara ytterst lite i vikt… men trenden var uppåtgående och för att hjälpa honom på traven lite började jag tilläggsmata ett par mål om dagen (dvs inte istället för övrig mat utan som ett extra tillskott i tillägg till). När han sedan dessutom började bli lite oproportionerlig i kroppen med tunna skuldror och bred mage började mina tankar gå åt omogen tarm och jag sökte efter information på nätet. Jag var inte säker på om det var det men ville ändå läsa på lite mer för att bilda mig en uppfattning om jag skulle kunna hjälpa lille Mars eller om han kanske drabbats av ett tillstånd med dyster prognos. Det jag kunde läsa mig till var mer positivt än jag befarade. Det stod bl.a att om man behandlade tillståndet rätt skulle man kunna rädda marsvinet och den rätta behandlingen var fiber. Så jag beslöt mig där och då för att göra ett försök. Så från ca 2 veckors ålder fick Mars nu dagligen Criticalcare blandat med Fortimel för extra energi. Han åt även det med god aptit. Och sakta men säkert började något hända. Hans tidigare så tunna kropp började fyllas ut. Vid 6,5 veckors ålder hade han passerat 300g och var redo att flytta till en av våra vuxna hanar, Crestine’s Eclipse. De har nu bott ihop i ungefär en vecka och trivs mycket bra tillsammans lille Crestine’s Mars och Crestine’s Eclipse. En liten ”krigare” tillsammans med en vuxen marsvinskille som också hade en tuff start i livet som prematur. Två fina överlevare som nu lever tillsammans. Och Mars fortsätter med sin fiberrika kost, så vi förhoppningsvis får se honom växa och bli stor.

    

 

Nordiska mästerskapen i Vilsta Eskilstuna i september & utställning samt Sydvästs klubbmästerskap i Lund i oktober

Publicerat den av crestines

Tiden verkligen springer iväg… Två utställningar har vi hunnit med sedan senaste uppdateringen av bloggen och detta inlägg blir lite uppdatering från dem båda. Nordiska mästerskapen i september och utställning samt Sydvästs klubbmästerskap i Lund i oktober.

Nordiska mästerskapen

Nordiska mästerskapen hålls en gång om året. En stor utställning med deltagare från de olika nordiska länderna. Och i år gick utställningen av stapeln i Sverige i Vilstahallen i Eskilstuna under helgen 7-8 september. Jag åkte upp redan på fredag eftermiddag och samåkte med Ann-Marie och Lena. Väl uppe checkade vi in våra marsvin och såg till de fick hö vatten och c-vitaminrika grönsaker innan vi begav oss till respektive boende för helgen. Ann-Marie och Lena hade bokat rum på Vilstahotellet och jag delade stuga med Marita och Susy som kommit upp lite tidigare under eftermiddagen med bil från Skåne.

Vanligtvis är utställningarna burlösa och marsvinen sitter tämligen undangömda i sina transportboxar. Däremot på Nordiska mästerskapen och även på Svenska mästerskapen (som hölls tidigare i år i slutet av juni) finns det burar till samtliga deltagande marsvin. Och eftersom marsvinen tillbringar utställningsdagarna i sina resp burar (när de inte är uppe hos domaren för bedömning) är Nordiska mästerskapen en mkt trevlig utställning för våra besökare. Som besökare kan du se alla olika marsvinsraser, prata med utställare/uppfödare och även få en glimt av bedömningen. Och med över 500 utställda marsvin fanns även ett imponerande prisbord att beskåda.

    

Marsvinen bedömdes under två dagar lördag och söndag och för min del innebar det att mina crested bedömdes på lördagen medan teddy bedömdes på söndag. Lite skönt att det var fördelat på två dagar. Dock var domarna lite återhållsamma med cert och jag tycker allt att det fanns flertalet utställda marsvin som gott kunde erhållit cert. För egen del fick vi under lördagen nöja oss med cert för Lucia som deltog för första gången i championklass. Allra bäst gick det för vår nya lille kille Amiras Centrisk, som under helgen ställdes ut av sin uppfödare Minna Thomé. Centrisk tog hem BIRjr för eng crested flerfärgade och kan därmed titulera sig Nordisk juniorvinnare ? Stort grattis Minna och tack för förtroendet att få förvalta denna fina kille ?❤️

  

I samband med marsvinsNM flyttade även en liten underbart söt teddytös hem till oss. Planen är att hon ska ställas ut framöver och även få bidraga till aveln. Hjärtligt välkommen Caviecares Calista❣️?

Det var inte enbart utställning under helgen utan även en trevlig middag på lördagskvällen. Något som väckte stor uppståndelse var de oerhört fina och söta cupcakes som serverades till kaffet.

  

På söndagen var det åter dags för bedömningar, då bedömdes som sagt våra fyra teddy. Följande två bilder är från söndagens bedömning. Till vänster: Crestine’s Jaspar upp hos domare Ken Peddersen som belönade Jasper med cert och placering 7 utav 15. Till höger: Crestine’s Icona som också erhöll cert och belönades med placering 4 av 10 i sin klass.

  

Och på söndag eftermiddag efter BIS-finalerna gick resan åter mot västkusten. Väl hemma startade efterarbetet…

  

HÄR finns ett tidningsreportage från Nordiska mästerskapen.

Utställning samt Sydvästs klubbmästerskap

Ungefär en månad efter Nordiska var det åter dags för utställning. Inte så lång tid mellan utställningarna med andra ord och utställningsförberedelserna blev inte alltför omfattande. På de följande bilderna ser ni två av våra marsvin när de förbereds för utställning med bad och trimning (Lucia t.v och Jaspar t.h).

  

Utställningsdagens morgon blev det ytterligare ca 30 min bilresa (jfr med när utställningen hålls i Landkrona) så jag var uppe många(!) timmar innan tuppen. Lämnade Alingsås tidigt och hämtade upp Ann-Marie i Lerum vid kl 5. Sedan bar det av söderut mot Lund. Utställningen hölls i en trevlig lokal, Logen i Lund och lokalbyte skedde alldeles innan utställningen då vår vanliga lokal i Landskrona var dubbelbokad. Himla bra av dagens utställningsarrangörer att finna en bra alternativ lokal med så kort varsel.

Dagen bjöd på blandade resultat för våra marsvin. Bäst gick det i juniorklassen för NordJrV-19 Amiras Centrisk som fick cert, blev BIRjrR, fick ett wildcard till BIS-juniorfinalen men placerade sig tyvärr inte. Allra bäst bland våra ungdjur/vuxna var Crestine’s Evanescence som fick cert, blev BIR och gick direkt till BIS-finalen men slutade utan BIS-placering. I KM blev hon klassvinnare och belönades även med BIS3. Dagen till ära blev hon dessutom svensk champion ??

  

I samband med utställningen i Lund flyttade två av våra små marsvin till sina nya hem i Danmark. Crestine’s Loke flyttade till Benedicte / Bellevics marsvin och Crestine’s Lhisa flyttade till Sarine / Opdraet by Underland. Stort lycka till båda två ?

  

Och nu blir det lite uppehåll på utställningsfronten ett tag. Nästa utställning som vi hoppas kunna komma iväg på blir 30 november i Landskrona.

Dubbel kvällsutställning i Brändåsen 3 augusti

Publicerat den av crestines

Den 3 augusti var vi iväg på  dubbel kvällsutställning i Brändåsen. Lite skönt att inte behöva checka in förrän vid lunchtid. Det gjorde att vi kunde åka hemifrån under förmiddagen. Vanligtvis när utställningarna hålls i Landskrona är det incheck kl 8/8:30 och då får jag åka hemifrån redan kl 5 på morgonen.  Nu kunde jag istället äta frukost i lugn och ro innan det var dags för marsvinen att komma ner i sina transporter och göra mig redo för avresa tillsammans med Maria W.

Strax  innan kl 12 anlände vi Brändåsen och checkade in. Strax därefter började utställningen och bedömningarna. Det blev en hel del väntan för min del. Sedan hände plötsligt allt på samma gång. Då skulle såväl mina tre crested töser upp på domarbordet samtidigt som det var dags för vår teddy junior Crestine’s Jaspar att bedömas. Tack vare snälla vänner som hjälpte mig med marsvin och utställningsplattor gick logistiken ihop.

Resultatet för dagen blev ett antal cert och en ny svenska champion – SCH Wiiks Lucia.  Lucia blev även BIR-reserv i båda utställningarna med gick tyvärr inte vidare till stora BIS-finalen.

Allra bäst gick det för vår egna teddyjunior Crestine’s Jaspar. Han belönades med två cert, blev BIR-junior-reserv i ena utställningen och BIR-junior i den andra där han även slutade som BIS-junior 4 .

  

Kvällsutställning innebar att vi lämnade lokalen i Brändåsen sent på kvällen och körde sedan hemåt västkusten. Trött och nöjd landade jag hemma vid kl 01:40.

Även idag  17 augusti när detta skrivs har det varit utställning, men tyvärr hade vi inte möjligheten att vara med. Laddar istället för Nordiska Mästerskapen som går av stapeln om ett antal veckor.

 

En tuff start i livet…

Publicerat den av crestines

På morgonen dagen innan midsommar hittade jag en av mina högdräktiga marsvinshonor i sin bur liggandes alldeles stilla och med kraftig slagsida. Hon hade drabbats av en stroke. Så istället för att hitta små bebisar vid henne möttes jag av detta. Vid första anblick var jag inte ens säker på att hon levde. Men när jag tog upp henne såg jag att hon var vid liv om än mycket medtagen.  Väldigt ledsen och rädd att mista både mamma Pretty och barnen hon bar i sin mage, virade jag in henne i en handduk och bar henne med mig . Gjorde iordning en av våra duvtransporter, la henne sedan däri och ställde henne tyst, lugnt och mörkt i hopp om att hon skulle återhämta sig. Sedan hände något smått fantastiskt bara en halvtimme senare. Pretty födde trots sin stroke tre små välskapta bebisar, en pojke och två flickor. Eftersom Pretty var så dålig kunde hon inte ta hand om sina bebisar själv. Däremot fanns jag där. Jag tog bort fosterhinnor och frotterade bebisarna torra samt klippte navelsträngar.  Trots sitt kritiska tillstånd var Pretty en fantastisk mamma som lät de små ligga nära och dia plus att hon pratade med dem. Däremot var jag osäker på om och isåfall hur mycket mjölk hon producerade, så jag började tidigt handmata  bebisarna.

  

Tyvärr såg jag inga tecken till någon återhämtning för finaste Pretty (hon kunde varken äta eller dricka själv utan jag hjälpte henne med allt) och de kändes inte värdigt, utan jag tog det svåra beslutet att låta henne somna in. Vanligtvis får våra teddybebisar namn enligt temat gudar/gudinnor, vampyrer och sagofigurer. Men för just denna kullen blev det självklara valet att frångå temat och bokstaven L som egentligen stod på tur och istället namnge dem alla efter sin fantastiska mamma. Bebisarna fick därför namnen Crestine’s Pretty Sweet, Crestine’s Pretty Cute och Crestine’s Pretty Cool. Kullbilder och individuella bebisbilder på dem finns på vår kullsida Kullar 2019. När Pretty så tragiskt hade lämnat oss fick bebisarna en mycket bebis-kär fostermamma Wonder (sonens abypet). Wonder tog hand om bebisarna såsom om de vore hennes egna. Hon erbjöd närhet, putsade och skötte dem små exemplariskt och lät dem även snutta även om det inte kom mjölk samtidigt som jag fortsatte handmata.

  

De små matades inledningsvis varannan timme första dygnet och sedan glesade jag ut det till tre timmars mellanrum samtidigt som mängden mat successivt ökades. KMR kattungemjölk åt de alla tre med mycket god aptit. Att handmata små marsvinsbebisar är således mer eller mindre ett heltidsjobb de första veckorna. Och eftersom jag jobbar heltid på mitt ordinarie jobb som specialistsjuksköterska inom intensivvård insåg jag tidigt att jag behövde ta hjälp för att tillgodose marsvinsbebisarnas behov av mat var tredje timma. Underbara Marie som har Sockergrynets marsvin har ställt upp och hjälpt mig och Wonder att ta hand om ”Prettybebisarna”.

  

    

Nu har bebisarna hunnit bli 2,5 veckor gamla. De äter välling med god aptit och har (äntligen!) så smått börjat smaka hö, gräs och grönsaker. Vi märker att de jämfört med om de diat sin mamma ligger lite efter viktmässigt, i och med att de varit så väldigt förtjusta i just vällingen och att det varit lite trögt att få dem att börja äta annan mat. Men nu är de på gång och vi håller tummarna för att vi ska få behålla dem alla tre. De har också blivit allt mer tuffa och företagsamma. De tar sig fram obehindrat och hänger gärna ut över burkanten och spanar efter mat. Tuffast av dem alla är minstingen Crestine’s Pretty Cool även kallad ”Coolingen” (efter det att min yngste son kallade honom det när jag satt vid köksbordet och matade honom en av de allra första dagarna). Lille Coolingen har vågat sig på konststycket att hoppa från hustaket och vidare upp på burkanten där han spatserar obekymrat. En tuff liten kille!

    

På bilderna ovan ses Coolingen promenera på burkanten (mitten samt t.h) och en av hans systrar (t.v) hänga över burkanten. Och efter den tuffa och omtumlande starten i livet för dessa små gyllene teddybebisar hoppas vi och håller tummarna för att de nu ska får stanna alla tre.

 

Svenska mästerskapen 29-30 juni Bollerups Naturbruksgymnasium

Publicerat den av crestines

I helgen 29-30 juni var det Svenska mästerskapen för marsvin, även kallat marsvinsSM. SMF Sydväst var den lokalavdelning som var arrangör och tvådagarsutställningen hölls vid Bollerup Naturbruksgymnasium på den skånska landsbygden i natursköna omgivningar. Jag samåkte med Ann-Marie/Torpstigens marsvin och Marie/Sockergrynets marsvin. Vi åkte ned på fredag eftermiddag och anlände under kvällen till utställningslokalen. Utställningen hölls i ridhuset och efter det att marsvinen checkats in och inkvarterats i sina burar begav vi oss vidare till vårt egna boende för helgen. Elevrummen (som stod tomma på sommarlovet) hade bokats av oss långväga gäster.

 

På lördagen var det dags för bedömningar. Bilderna nedan,  som är tagna innan det hela startar, visar burarna inuti ridhuset och prisbordet med vinster och rosetter.

  

Lördagen bjöd på bra bedömningar för alla våra fem utställda marsvin. Hade med mig endast en teddy denna gången. Som vanligt var konkurrensen hög  och tyvärr fick Blondie inget cert denna gången. Mina fyra övriga marsvin deltog alla i klassen Engelsk Crested Flerfärgade. Crestine’s Erasure fick även han nöja sig med en bra bedömning utan cert. Cleo’s Stormy utställningsdebuterade och fick sitt första cert. Även Wiiks Lucia fick cert, hennes första som senior. Allra bäst gick det för vår egenuppfödda Crestine’s Evanescence som förutom cert även belönades med BIRreserv. Men tyvärr gick hon inte vidare från reservfinalen till den stora BISfinalen.

    

Vanligtvis brukar utställningarna numera vara burlösa, dvs vi har marsvinen i sina transportburar under utställningsdagen. Som besökare ser du inte så mkt av dem då, utan den skymt du får av marsvinen är framförallt när de är uppe på domarbordet. Denna helgen däremot kunde besökarna gå runt i utställningslokalen och titta på alla marsvin. Både de marsvin som var anmälda till utställningen och till-salu-djur som det också fanns burar för.

  

Förutom de fem marsvin som jag anmält till utställningen hade jag även med mig två marsvinspojkar som sökte nya hem. Av dem var det en som hittade nytt hem, finaste Crestine’s Kentaur. I sitt nya hem har han fått smeknamnet Kokos och är nu bästa kompis med 5-årige marsvinsherren Gorm. Så söta tillsammans och de bor hos Jenny-Lynns Unique Guineapigs & bunnys.

  

Och i samband med helgens marsvinsSM flyttade en ny liten stjärna hem till oss. Hjärtligt välkommen Quercu’s Rakel! Tack Elin för förtroendet att förvalta denna lilla sötnos. På bilden till vänster är när jag precis tagit emot henne på fredag kväll. Marie håller henne så jag kan ta ett foto. På bilden till höger är hon hemkommen till oss och mumsar gott gräs tillsammans med kompisen Crestine’s Evanescence – vår lilla 6,5 mån argentehona som tog hem BIRreserv i klassen Engelsk Crested Flerfärgade.

  

Tack alla för två himla härliga marsvinsSM-dagar nere i Skåne på Bollerup Naturbruksgymnasium –  en varm och trevlig marsvinshelg!