Marsvinsroadtrip Helsingborg/Helsingör ToR

Det har av olika anledningar dröjt lite med uppdateringar här på bloggen, men det har ändå hänt en del saker som jag nu tänkte dela med mig av, börjar med vår marsvinsroadtrip 8 maj.

Förra året i maj åkte jag på roadtrip Malmö ToR och marsvinsmeeting där ett antal marsvinsentusiaster från såväl Sverige som Danmark sammanstrålade på utvald plats och marsvin hade möjligheten att få flytta till sina nya hem. Inte trodde jag då vid den tiden, för ett år sedan, att det fortfarande skulle vara restriktioner r/t covid-19 nu i maj i år, men jodå, så det blev ytterligare en marsvinsroadtrip. Denna gången Helsingborg/Helsingör ToR. Startade med tidig frukost och åkte sedan E20 mot Göteborg och Partille. Därifrån gick resan vidare söderöver tillsammans med Malin.

  

I samband med att jag åker på utställningar eller andra sammankomster brukar det ibland vara så att jag är transporthjälp ifall någon av de andra uppfödarna har marsvin som ska till nya hem i närheten av vårt resmål eller på vägen dit. Så blev det även denna gången och med oss ned i bilen hade vi från Cavine en liten marsvinskille som skulle flytta till nytt hem och en framtid som avelshane hos Saphiras. Malin och jag kom fram till Helsingborg i mycket god tid innan färjan skulle avgå så vi passade på att ta varsin (dyr!) latte på Espressohouse express i Knutpunkten medan vi inväntade Sofie som kom och hämtade sin lille marsvinskille. Efter det att Sofie hämtat begav vi oss vidare mot biljettkassan för Helsingborg-Helsingörs-färjan och köpte våra tura-biljetter. Där sammanstrålade vi även med Josefina som också skulle hänga med oss. På bilden nedan till vänster ser ni tre förväntansfylla tjejer på väg ombord på färjan och på bilden nedan till höger våra marsvin i transportlådor på färjan. Bilden här ovan är siluetten av Helsingör sett från färjan.

 

Efter färjeturen var vi åter på svensk mark med ”guldet i hamn” – en liten blivande avelshona på tillväxt och en avelshane. Vi hade sagt farväl till Josefina när vi klev av färjan då hon skulle fortsätta sin färd nedåt Skåne för att hämta ytterligare avelsdjur. Och efter det att vi omsorgsfullt stuvat in vår dyrbara last i Malins bil var det dags att börja resan hemåt för två nöjda och glada tjejer. Ett litet matstopp blev det även på vägen, bakad potatis med skagenröra och cola.

  
    

Efter det att jag och Malin skiljts åt i Partille körde jag sista sträckan själv hem och slutligen landade jag hemma. Delar med mig av en bild på honflocken innan lilla Chokoladekiks von Rosen flyttar in, en bild när hon är på plats och äter kvällsgrönsaker, samt en film precis från när hon släpps ned i flocken. Filmen inleds med att finaste Lucia kommer fram till Kiks och hälsar henne välkommen genom att putsa henne. Välkommen hem till oss!

  

Utställningsåret & avelsåret 2020

Såhär på årets sista dag summerar jag det gångna året 2020.

Utställningsåret 2020

Utställningsåret 2020 började bra. I februari anordnade vi (äntligen!) en utställning i Göteborgsområdet. En fantastiskt trevlig dag och även om vi var himla trötta efteråt var vi iaf flera som gärna vill fortsätta anordna Göteborgsutställningar. I mars åkte vi till Danmark och fick med oss flera nyblivna danska champions hem samt att vår då endast 2 mån gamla juniorhane Crestine’s Hail To The King (Nonself Solid silveragouti) erhöll sitt första cert. Läs gärna mer här: Utställning i Olofstorp, Brändåsen & första gången på utställning i Danmark.

  

Men sedan tog det stopp. Covid-19-pandemin ledde till utställningsuppehåll och flertalet utställningar däribland såväl marsvinsSM som NM ställdes in. Under våren 2020 har jag varit aktiv inom Svenska Marsvinsföreningen (SMF) inom såväl som sekreterare i Riksstyrelsen som uppfödarrepresentant i Standardrådet och där varit med och tagit fram ett tillfälligt regelverk för utställningar under Covid-19-pandemin. Dessvärre har restriktionerna stramats åt ytterligare så i skrivande stund kan inga utställningar anordnas såsom vi är vana.

Under sensommaren anordnades Svenska Marsvinsföreningens första webbutställning. Som deltagare fick du anmäla som mest tre marsvin. Från oss deltog  King, Janis och Evanescence. Alla egenuppfödda och vi fick bra bedömningar på dem alla samt BIR resp BIR-R.
Läs gärna mer här:
> Första webbutställningen
> Resultatet för webbutställningen

    

Vid den tiden hade utställningsverksamheten legat nere sedan mars månad .Därför kändes det lite extra kul när möjligheten kom upp att deltaga i SMFs första webbutställning. Och efter den första webbutställningen har det ordnats även en julutställning på webben samt ett klubbmästerskap för SMF Sydväst som är den lokalavdelning som vi tillhör. Dessa deltog vi dock inte i pga fullt upp med jobbet som intensivvårdssjuksköterska och därutöver andra åtaganden.

Avelsåret 2020

Vintern 2019/2020 samt tidig vår 2020 fick vi några kullar med både teddy samt solida agouti. Bland annat föddes vår fina Crestine’s Janis Joplin som ännu inte kunnat ställas ut på sedvanligt sätt men deltog i SMFs första webbutställning och tog där hem BIR i klassen Eng Crested Flerfärgade. Efter en tids övervägande kom jag fram till att jag behövde pausa teddyaveln och därefter fortsätta enbart med solida agouti/argente i mkt liten skala.

    

Under våren tog jag även beslutet att flytta ut våra marsvin från rummet i huset till vårt uteförråd. Uteförrådet är isolerat samt har möjlighet att värmas upp till behaglig temperatur även den kallare delen av året. Plus att det erbjuder en svalare inomhusmiljö för marsvinen under sommarhalvåret då förrådet inte blivit lika varmt som inomhus. I övrigt är förrådet perfekt som marsvinsrum. Allt finns nu samlat på samma plats. Vårt lilla hölager med småbal, säckar med olika kraftfoderingredienser till vår egna kraftfoderblandning samt en bra hylla långt upp för marsvinens transportlådor. Där står dem och väntar på att åter användas när utställningarna kommer igång igen postcorona.

    

Så här i efterhand känns beslutet helt rätt att minska ned och fokusera aveln till enbart solida agouti/argente. Att ta hand om ett mindre antal djur och på så sätt verkligen hinna med dem alla, trots Covid-19-pandemin. Nedan syns foto från i somras, juli månad då jag är ledig mellan jobbnätter på Covid IVA, städar burar och samtidigt lyssnar på Eveline Jacobsons sommarprat om pandemin och den avancerade covidvården vi bedriver på våra intensivvårdsavdelningar runt om i Sverige. I mitten jag och min fina SCH Crestine’s Evanescence (Eng Crested Greysilverargente). Och till höger en bild på nöjda marsvinstjejer som mumsar gott grönt gräs i en ren nystädad bur. Inte annat än att vi längtar till sommaren och att kunna servera grönt utifrån till våra piggiesar.

    

Ser nu med tillförsikt fram emot ett sprillans nytt avelsår 2021. Planerar för kullar med solida agouti/argente längre fram i vår. Och så hoppas vi att utställningsverksamheten äntligen kan komma igång igen nu när vi förhoppningsvis kan förebygga Covid-19 med vaccination. Gott Nytt 2021 alla marsvinsvänner!

 

 

Solida argente & solida agouti – våra ”glittergrisar”

S o l i d a   a r g e n t e ✨
Ovanliga och väldigt vackra. Ett fåtal marsvin av denna färgen finns i Sverige och även internationellt är de ovanliga. Vi är endast några få svenska uppfödare som fått/får kullar med solida argente och är ännu färre som aktivt avlar för att bevara denna ovanliga marsvinsfärg (vi välkomnar gärna flera avelsintresserade!). Eftersom solida argente är såpass ovanliga behöver vi utöka avelsbasen. Detta görs genom att kombinera aveln av solida argente med vanliga argente, dilutes/self samt solida agouti. Det genetiska anlaget som ger solid tickning (ar) är dominant över dilutes/self (a) samtidigt som det är recessivt gentemot vanlig agoutitickning (A). Vi försöker i möjligaste mån avla solid x solid, men ibland behöver vi avla ut med övriga nämnda varianter just i syfte att bredda avelsbasen. Ofta avlar vi solida argente med  s o l i d a   a g o u t i ✨ Det som skiljer dessa varianter åt är ögonfärgen. Solida argente har röda (p) eller rubinfärgade (pg) ögon medan solida agouti har mörka ögon (P). Hos Crestine’s marsvin ligger fokus på beigebaserade solida argente samt chokladbaserade solida agouti, båda med tickningsfärg i cream eller vitt. Dessa varianter heter solid cinnamonargente, solid cinnamonagouti, solid creamargente, solid creamagouti. Beige (bbpp) är genetiskt en rödögd choklad (bbPP). Vit tickningsfärg fås av dubbla silveranlag (crcr) som bleker allt rött pigment till vitt. Creamfärgad tickning erhålls på liknande sätt med ett silveranlag och ett buffanlag (crcd). Solidargenteaveln hos Crestine’s baseras alltså på en rad recessiva anlag med allt det innebär. På bilderna ses några av våra fina solida argente och solida agouti eller glittergrisar som vi också populärt kallar dem ✨

2019 års champions (bilder inskickade till Årsboken 2019)

Idag har jag skickat in till Årsboken 2019 foton på samtliga våra fem champions, varav två egenuppfödda. Deadline är 28 februari så jag har en hel vecka tillgodo. Bra när man brukar vara ute i sista sekunden med utställningsanmälningar, typ midnatt sista anmälningsdagen. Och här finns fotona på dem alla fem.


SCH Crestine’s Evanescence (Engelsk Crested Greysilverargente)


SCH Crestine’s Jaspar (Teddy Chocolate/Buff/White)


SCH NordjrV-19 Amiras Centrisk (Engelsk Crested Solid cinnamonagouti)


SCH Wiiks Lucia (Engelsk Crested Solid cinnamonagouti)


SCH Wiiks Isabelle (Engelsk Crested Solid Greysilverargente)

Dubbelutställning i Landskrona 30 november

Den 30 november var vi iväg på dubbelutställning i Landskrona. Det var förvisso ett tag sedan nu, men livet kom liksom emellan och jag har därför prioriterat annat än hemsidan. Tänkte ändå jag skulle berätta lite kort om dagen. Som alltid åkte jag hemifrån alldeles för tidigt på morgonen. Kl 4:30 satt jag mig i bilen härhemma. Kl 5 hämtade jag upp Ann-Marie i Lerum, därefter Barbro i Landvetter och strax efter kl 6 mellanlandade vi i Särö hos Carina. Där lastade vi om och åkte vidare alla fyra tillsammans i Carinas bil som är lite större än min bil.

Det blev en trevlig dag i Landskrona, bra bedömningar, flera cert, några BIR och BIR-R samt inte mindre än två nya svenska champions: SCH Crestine’s Jaspar (teddy chocolate/buff/white) och NordJrV-19 SCH Amiras Centrisk (eng crested solid cinnamonagouti). Killarna firade kungligt med morot!

SCH Crestine’s Jaspar är min första chokladfärgade teddy som blir champion, så lite utav en milstolpe för våra chokladteddy.

  

Efter sommaren kom hösten…

NU är det dags för ett nytt inlägg. Jag har inte uppdaterat bloggen på länge på grund av en mängd olika anledningar (fullt upp med studierna till specialistsjuksköterska plus andra saker i livet som tagit upp tid). Senast jag skrev var under sensommaren… och vilken sommar vi haft! Fantastisk fin på många sätt och vis men samtidigt förde sommaren med sig torka, missväxt och allmänt illabefinnande för både människor och djur som inte riktigt klarade av värmen som bjöds. Och efter det att jag pratat med flera olika marsvinsuppfödare framgick det tydligt att den varma sommaren tyvärr resulterade i en rad avelsmässiga tråkigheter; honor som inte blev dräktiga, födde för tidigt och/eller drabbades av toxikos, små bebisar både prematura och fullgångna som inte gick upp i vikt som de skulle trots stödmatning. Alla marsvinsuppfödare har inte drabbats av alla de nämnda avelsproblemen (tack och lov för det!) men jag vågar påstå att vi alla haft vår beskärda del och mer därtill under den gångna sommaren och hösten.

Crestine’s marsvin är en liten uppfödning, vilket innebär att hos oss föds ett mindre antal kullar per år.  Att då förlora ett par av våra kullar plus älskade avelsdjur blev särskilt kännbart och den varma sommaren blev därmed till ett ofrivilligt avelsuppehåll. Samtidigt kan vi nu glädjas åt höstens ljusglimtar, däribland höstens senaste kull, en efterlängtad argentekull med tre underbart söta bebisar och en mamma som fick må bra.  Plus dessförinnan fyra fina teddymarsvinsbebisar födda i två olika kullar av fantastiska mammor. Den ena teddykullen var även vår första kull efter egenuppfödda djur, lite utav en milstolpe. I den kullen blev Hera ensam kvar,  då vi ledsamt nog förlorade hennes syskon efter födseln. Givetvis stannar Hera hos oss och då jag redan nu vågar påstå att hon har lovande pälskvalitet ska det bli spännande att se hur hon utvecklas framöver.

    

Och efter ett 2018 med en sommar och höst som kantats med avelsutmaningar törs vi nu återigen blicka framåt. Har nu i december satt ihop några avelspar och ser med tillförsikt fram emot ett fint avelsår 2019!

Avslutar inlägget med att även dela med mig av våra två fina julkort som laddades upp på vår instagram och facebook på julafton. Önskar er alla en fortsatt fin julhelg och ett gott nytt marsvinsår 2019!

  

Stora flyttdagen

Under söndagen 8 juli flyttade våra små teddymarsvinspojkar Crestine’s Fahrenheit och Crestine’s Farynx till sitt nya hem hos Polly och Maja. Lycka till som nyblivna marsvinsägare. Hoppas ni och marsvinspojkarna kommer trivas med varandra.

    

Även charmige Crestine’s Eclipse flyttade i söndags. Han flyttade till sitt nya hem hos Marie / SMF 509 Sockergrynets marsvin. Eclipse föddes för tidigt och var den enda som klarade sig i sin kull. En liten överlevare som nu blivit stor. Marie var på besök hemma hos oss strax efter det att Eclipse föddes och har sedan följt honom under uppväxten. Och det känns extra bra att det är just till Marie som Eclipse flyttar.

    

Vårens kullar … och dem som aldrig blev :(

Under våren har det fötts några kullar hos oss, både teddy och solida argente. Den 22 maj fick vi en teddykull. Vår första kull med enbart chokladfärgade teddymarsvinsbebisar. En milstolpe! Tre fina välmående bebisar, två pojkar och en flicka. Flickan fick namnet Crestine’s Florence Nightingale efter den första sjuksköterskan. Fortsatte hela den kullen på det medicinskt-naturvetenskapliga temat och gav pojkarna namnen Crestine’s Farynx och Crestine’s Fahrenheit. Känns som en kull med bra pälsar och det ska bli kul att följa dem små framöver.

  

  

Bara någon dag innan teddykullen, den 19 maj, föddes en kull där jag hade förväntat mig solida argente/agouti men vi istället fick två bedårande söta self-bebisar. Men hur kom det sig då att de blev selfar när vi väntade oss solida argente och solida agouti? Kullen var ett litet avelsprojekt med syftet att få in solidargente på teddy.  Och eftersom jag  vid tiden för parningen inte hade någon passande solid argente/agouti hane passade det extra bra att vår nonself solid silverargente hona Quanah parades med Azkaban, teddyhane i färgen chocolate/cream med pinkeyed-anlag. Tanken var då  som sagt att få solider med teddyanlag. Ett litet avelsprojekt i all sin enkelhet… Eller i teorin är det enkelt. En solid argente ger solid anlaget vidare till sina ungar. Och alla marsvinsungar efter en solid argente och en icke-agouti/argente bör bli solid argente alternativt solid agouti, förutsatt att de får solidanlaget.

I praktiken då? Ja där slumpade de sig som så att  båda marsvinsungarna i kullen blev self. Slutsatsen jag dragit: Quanah har således ett a-anlag för icke-agouti/argente tillsammans med sitt solidanlag/ar-anlag. Hon har även genotyp Ee och kan därför ge vidare e-allelen som gör att de bebisar som får det anlaget tillsammans med samma anlag från sin far inte visar svart pigment utan döljer således ev tickning. Crestine’s Behemoth som är lilacfärgad fick inte fick något solidanlag från mamma Quanah. Istället fick han ett anlag för icke-agouti/argente. Och tillsammans med  motsvarande anlag från sin pappa blev han  self. Eftersom mamma har röda ögon och pappa bär anlag från röda ögon nedärvde Behemoth detta anlag från båda sina föräldrar. Han blev således self lilac. Crestine’s Beyoncé blev cream med dubbla ee-anlag (ett från vardera föräldern). Hon visar med andra ord inte svart pigment och kan således bära ar-anlag för solid under creamen, förutsatt att hon fått det anlaget från sin mamma (isåfall genotyp aarBbcdcreePp).

En liten reflektion från mig… Tittat en del i stamtavlorna och solida argente är inte färgavlade på samma sätt som exempelvis self black eller nonself solid agouti. Avelsmaterialet för solida argente är för litet för det, så man har blandat in en del cream och golden m.fl. Och med det i åtanke är det inte konstigt att det blev som det blev i kullen. Då funkar ju liksom inte den teoretiska genetiken i praktiken. Utan dolda anlag finns och poppar upp. Utmaningen framöver blir att försöka ”späda ut” och avla bort selfanlaget m.m. Vilket görs bäst genom att avla solid argente med solid agouti och till viss del vanlig argente och blanda in self endast i undantagsfall. De solida agouti har färre andra färger inblandade (än solida argente har) och ger då förhoppningsvis färre överraskningar rent färgmässigt. Och det där med genetisk analys av stam och kunskaper inom genetik är trots allt inte så dumt, snarare en förutsättning. Känns ändå bra att kommit fram till hur jag ska komma vidare. Framöver blir det avel med fokus på solid argente & solid agouti  i färgerna cinnamon och silver. Så med tiden så… kan jag nog nå målet.

Tredje kullen föddes på självaste nationaldagen. När jag gick upp på morgonen överraskades jag av att Ace hade fött sin kull en dag tidigare än beräknat. En kull med ljuvliga solida argentebebisar! Tre fina solida argentebebisar, en flicka och två pojkar. Plus ytterligare en liten medtagen flicka som tyvärr inte klarade sig. Mamma Ace och hennes tre bebisar mår fint och de små växer så det knakar. En av ungarna i kullen är en helt underbar fin liten solid silverargente pojke som jag hoppas mkt på, Crestine’s Coldplay.  Min första solida silverargente! Givetvis stannar han och bidrar till fortsatt avel när han blivit lite äldre. Dessförinnan är planen att han skall ställas ut. Delar med mig av foto på Ace med sina nyfödda bebsiar samt två foton på Coldplay, ett som nyfödd och ett nytaget. Han och syskonen blir 2 veckor gamla idag.

  

  

Planen var ytterligare en kull solider som var beräknade att födas i början av juli. Vår fina solida cinnamonagoutihona Galant var parad med Xaron cinnamonargente som just nu är på besök hos oss (han bor vanligtvis hos sin uppfödare i Danmark). Just denna kullen såg jag mkt fram emot eftersom jag är speciellt förtjust i cinnamon. Men ödet ville annorlunda… Tyvärr drabbades Galant av komplikationer efter 6 veckors dräktighet. Hon började blöda och blev snabbt dålig. Åkte in akut till Blå Stjärnan. Ultraljud visade inkapslade outvecklade foster i ena livmodern samt missfall i den andra. Galant lades in med smärtlindring etc plus matades med criticalcare för att förbereda för operation. Men det blev ingen operation, utan hon blev snabbt sämre med sepsis och toxikos. Och jag fick ta det oerhört svåra beslutet. Finaste älskade Galant fick somna in lugnt och stilla i mitt knä. Sent på kvällen blev begravningen, och när jag efteråt skulle lägga mig och sova såg jag från min balkong ett magiskt ljusfenomen där himlens molntäcke liksom öppnade sig. Det var min älskade Galant som gick över regnsbågsbron. Vila i frid finaste tjejen! Saknar dig oerhört.

  

  

Årets första utställning & årsmöte för SMF Sydväst – Landskrona 3/3

I helgen var det äntligen dags för årets första utställning och innan utställningen började hölls även årsmöte för SMF Sydväst. Blev en heldag med marsvin tillsammans med trevlig människor.

På årsmötet sammanfattades förra årets verksamhet och räkenskaper gicks igenom , ny styrelse valdes och vi gick tillsammans igenom och röstade om motionerna till SMF Riksstämma som går av stapeln 7/4.  Till stämman får SMF Sydväst skicka fyra representanter och jag blev vald som en av dessa fyra. Så första helgen i april bär det av uppåt landet, närmare bestämt till Husby Långhundra (Uppland) för SMF Riksstämma och efterföljande utställning.

På utställningen i Landskrona 3/3 var det som vanligt hög konkurrens, speciellt bland teddymarsvinen. Därför var det glädjande att båda våra juniorer Capricorn och Blondie fick bra bedömningar. Vår solida cinnamonagouti hona Amiras Galant fick sitt första cert, blev BIR-reserv och gick även vidare till BIS-finalen. Tyvärr placerade hon sig inte denna gången men har mkt goda möjligheter till det framöver. Vår fina teddyhona Sky’s Idun fick också cert, blev BIR teddy och i BIS-finalen belönades hon med BIS-4.  Vi delar med oss av några bilder från BIS-finalen.

  

  

Ibland blir det inte som man tänkt sig… och en liten överlevare.

Årets andra kull föddes sent på kvällen 25 januari. Jag hade precis kommit hem från kvällsjobb och såg att Aura hade fött sina bebisar några dagar innan beräknad födsel, totalt 6st(!!!) teddymarsvinsbebisar. Allt måste ha gått såpass fort att Aura inte hann med, för tre av bebisarna låg kvar i sina fosterhinnor. Endast tre överlevde födseln, en viktmässigt normalstor pojke och två små flickor. Alla var de prematura och delvis pälslösa. Framförallt på bakkroppen, vilket  den uppmärksamma kan se på övre högra fotot.

  

Eftersom de var såpass prematura och små befarade jag att Auras bebisar inte skulle klara sig och tyvärr blev det så, delvis… De två flickorna var för små och orkade inte. Kvar blev pojken, en liten  överlevare. Efter att initialt minskat i vikt, såsom små marsvinsbebisar gör, började han sedan öka i vikt, sakta, sakta. Och efter en omtumlande start i livet har nu lille Eclipse hunnit bli 1 vecka gammal, igår på 1-veckasdagen passerade han 100g-strecket och han fortsätter öka.  Nu törs vi hoppas och vi håller tummarna för honom och för att Aura ska få behålla sin lilla bebis.