Efter sommaren kom hösten…

NU är det dags för ett nytt inlägg. Jag har inte uppdaterat bloggen på länge på grund av en mängd olika anledningar (fullt upp med studierna till specialistsjuksköterska plus andra saker i livet som tagit upp tid). Senast jag skrev var under sensommaren… och vilken sommar vi haft! Fantastisk fin på många sätt och vis men samtidigt förde sommaren med sig torka, missväxt och allmänt illabefinnande för både människor och djur som inte riktigt klarade av värmen som bjöds. Och efter det att jag pratat med flera olika marsvinsuppfödare framgick det tydligt att den varma sommaren tyvärr resulterade i en rad avelsmässiga tråkigheter; honor som inte blev dräktiga, födde för tidigt och/eller drabbades av toxikos, små bebisar både prematura och fullgångna som inte gick upp i vikt som de skulle trots stödmatning. Alla marsvinsuppfödare har inte drabbats av alla de nämnda avelsproblemen (tack och lov för det!) men jag vågar påstå att vi alla haft vår beskärda del och mer därtill under den gångna sommaren och hösten.

Crestine’s marsvin är en liten uppfödning, vilket innebär att hos oss föds ett mindre antal kullar per år.  Att då förlora ett par av våra kullar plus älskade avelsdjur blev särskilt kännbart och den varma sommaren blev därmed till ett ofrivilligt avelsuppehåll. Samtidigt kan vi nu glädjas åt höstens ljusglimtar, däribland höstens senaste kull, en efterlängtad argentekull med tre underbart söta bebisar och en mamma som fick må bra.  Plus dessförinnan fyra fina teddymarsvinsbebisar födda i två olika kullar av fantastiska mammor. Den ena teddykullen var även vår första kull efter egenuppfödda djur, lite utav en milstolpe. I den kullen blev Hera ensam kvar,  då vi ledsamt nog förlorade hennes syskon efter födseln. Givetvis stannar Hera hos oss och då jag redan nu vågar påstå att hon har lovande pälskvalitet ska det bli spännande att se hur hon utvecklas framöver.

    

Och efter ett 2018 med en sommar och höst som kantats med avelsutmaningar törs vi nu återigen blicka framåt. Har nu i december satt ihop några avelspar och ser med tillförsikt fram emot ett fint avelsår 2019!

Avslutar inlägget med att även dela med mig av våra två fina julkort som laddades upp på vår instagram och facebook på julafton. Önskar er alla en fortsatt fin julhelg och ett gott nytt marsvinsår 2019!

  

Dubbelutställning i Landskrona 18 augusti

I helgen hölls det dubbelutställning i Landskrona. En himla trevlig dag och fantastiska resultat för vårt lilla utställningsteam. Bäst gick det för Robbin som fick sina två cert och han kan numera titulera sig svensk champion. Robbin blev även BIR resp BIR-R och gick vidare till BIS-finalerna. Blev slutligen BIS-3 för domare Brian Leipner. I klassen engelsk crested flerfärgade hade vi med Isabelle samt Xaron. De belönades med varsitt BIR och BIR-R vice versa utav domare Brian Leipner och domare Don Payne. Isabelle fick även 1 cert och gick vidare till BIS-final men placerade sig inte.

  

  

  

Tack alla härliga marsvinsvänner för en himla trevlig utställningsdag! Tack Maria Wigenborg för mkt trevligt resesällskap. Marie Holmström vi saknade dig. Speciellt tack Jennie Elfving för all hjälp i BIS-finalerna då jag skulle visa mina djur på flera ställen samtidigt. Dessutom stort grattis till BIS junior-5-placeringen för finaste Wiiks Aska (Robbins vackra lillasyster, i senare kull).

 

Efter utställningen fick jag säga adjö till finaste Highlander’s Xaron innan han åkte tillbaks hem till Danmark. Stort tack Marianne Kragh Gravgaard för att vi fått låna Xaron. Han är en fantastiskt trevlig och gentlemannamässig hane. Hoppas han får trevliga bebisar här.  Delar med mig i bloggen av ett par bilder på Xaron när han förbereds inför utställningen.

  

I samband med utställningen flyttade en ny mörk liten skönhet hem till oss, Baun’s Used To Love Her, engelsk crested solid silveragouti. Lova, som hon kommer kallas härhemma, kommer att ställas ut och när hon blir äldre får hon bidra till solida agouti/argente-aveln. Stort tack Marianne Kruse Baun för att vi får förvalta denna underbara lilla tjej.

Vårens kullar … och dem som aldrig blev :(

Under våren har det fötts några kullar hos oss, både teddy och solida argente. Den 22 maj fick vi en teddykull. Vår första kull med enbart chokladfärgade teddymarsvinsbebisar. En milstolpe! Tre fina välmående bebisar, två pojkar och en flicka. Flickan fick namnet Crestine’s Florence Nightingale efter den första sjuksköterskan. Fortsatte hela den kullen på det medicinskt-naturvetenskapliga temat och gav pojkarna namnen Crestine’s Farynx och Crestine’s Fahrenheit. Känns som en kull med bra pälsar och det ska bli kul att följa dem små framöver.

  

  

Bara någon dag innan teddykullen, den 19 maj, föddes en kull där jag hade förväntat mig solida argente/agouti men vi istället fick två bedårande söta self-bebisar. Men hur kom det sig då att de blev selfar när vi väntade oss solida argente och solida agouti? Kullen var ett litet avelsprojekt med syftet att få in solidargente på teddy.  Och eftersom jag  vid tiden för parningen inte hade någon passande solid argente/agouti hane passade det extra bra att vår nonself solid silverargente hona Quanah parades med Azkaban, teddyhane i färgen chocolate/cream med pinkeyed-anlag. Tanken var då  som sagt att få solider med teddyanlag. Ett litet avelsprojekt i all sin enkelhet… Eller i teorin är det enkelt. En solid argente ger solid anlaget vidare till sina ungar. Och alla marsvinsungar efter en solid argente och en icke-agouti/argente bör bli solid argente alternativt solid agouti, förutsatt att de får solidanlaget.

I praktiken då? Ja där slumpade de sig som så att  båda marsvinsungarna i kullen blev self. Slutsatsen jag dragit: Quanah har således ett a-anlag för icke-agouti/argente tillsammans med sitt solidanlag/ar-anlag. Hon har även genotyp Ee och kan därför ge vidare e-allelen som gör att de bebisar som får det anlaget tillsammans med samma anlag från sin far inte visar svart pigment utan döljer således ev tickning. Crestine’s Behemoth som är lilacfärgad fick inte fick något solidanlag från mamma Quanah. Istället fick han ett anlag för icke-agouti/argente. Och tillsammans med  motsvarande anlag från sin pappa blev han  self. Eftersom mamma har röda ögon och pappa bär anlag från röda ögon nedärvde Behemoth detta anlag från båda sina föräldrar. Han blev således self lilac. Crestine’s Beyoncé blev cream med dubbla ee-anlag (ett från vardera föräldern). Hon visar med andra ord inte svart pigment och kan således bära ar-anlag för solid under creamen, förutsatt att hon fått det anlaget från sin mamma (isåfall genotyp aarBbcdcreePp).

En liten reflektion från mig… Tittat en del i stamtavlorna och solida argente är inte färgavlade på samma sätt som exempelvis self black eller nonself solid agouti. Avelsmaterialet för solida argente är för litet för det, så man har blandat in en del cream och golden m.fl. Och med det i åtanke är det inte konstigt att det blev som det blev i kullen. Då funkar ju liksom inte den teoretiska genetiken i praktiken. Utan dolda anlag finns och poppar upp. Utmaningen framöver blir att försöka ”späda ut” och avla bort selfanlaget m.m. Vilket görs bäst genom att avla solid argente med solid agouti och till viss del vanlig argente och blanda in self endast i undantagsfall. De solida agouti har färre andra färger inblandade (än solida argente har) och ger då förhoppningsvis färre överraskningar rent färgmässigt. Och det där med genetisk analys av stam och kunskaper inom genetik är trots allt inte så dumt, snarare en förutsättning. Känns ändå bra att kommit fram till hur jag ska komma vidare. Framöver blir det avel med fokus på solid argente & solid agouti  i färgerna cinnamon och silver. Så med tiden så… kan jag nog nå målet.

Tredje kullen föddes på självaste nationaldagen. När jag gick upp på morgonen överraskades jag av att Ace hade fött sin kull en dag tidigare än beräknat. En kull med ljuvliga solida argentebebisar! Tre fina solida argentebebisar, en flicka och två pojkar. Plus ytterligare en liten medtagen flicka som tyvärr inte klarade sig. Mamma Ace och hennes tre bebisar mår fint och de små växer så det knakar. En av ungarna i kullen är en helt underbar fin liten solid silverargente pojke som jag hoppas mkt på, Crestine’s Coldplay.  Min första solida silverargente! Givetvis stannar han och bidrar till fortsatt avel när han blivit lite äldre. Dessförinnan är planen att han skall ställas ut. Delar med mig av foto på Ace med sina nyfödda bebsiar samt två foton på Coldplay, ett som nyfödd och ett nytaget. Han och syskonen blir 2 veckor gamla idag.

  

  

Planen var ytterligare en kull solider som var beräknade att födas i början av juli. Vår fina solida cinnamonagoutihona Galant var parad med Xaron cinnamonargente som just nu är på besök hos oss (han bor vanligtvis hos sin uppfödare i Danmark). Just denna kullen såg jag mkt fram emot eftersom jag är speciellt förtjust i cinnamon. Men ödet ville annorlunda… Tyvärr drabbades Galant av komplikationer efter 6 veckors dräktighet. Hon började blöda och blev snabbt dålig. Åkte in akut till Blå Stjärnan. Ultraljud visade inkapslade outvecklade foster i ena livmodern samt missfall i den andra. Galant lades in med smärtlindring etc plus matades med criticalcare för att förbereda för operation. Men det blev ingen operation, utan hon blev snabbt sämre med sepsis och toxikos. Och jag fick ta det oerhört svåra beslutet. Finaste älskade Galant fick somna in lugnt och stilla i mitt knä. Sent på kvällen blev begravningen, och när jag efteråt skulle lägga mig och sova såg jag från min balkong ett magiskt ljusfenomen där himlens molntäcke liksom öppnade sig. Det var min älskade Galant som gick över regnsbågsbron. Vila i frid finaste tjejen! Saknar dig oerhört.

  

  

Årets sista utställning – dubbelutställning i Landskrona 18 november

I helgen var det dags årets sista utställning – dubbelutställning i Landskrona. Dubbelutställning innebär chansen till två bedömningar då två utställningar genomförs parallellt under dagen. Ett perfekt tillfälle då man exempelvis skall visa uppfödargrupper eller behöver individuella bedömningar (2 st per marsvin) för godkänt uppfödarnamn. Till utställningen hade jag därför med mig  fem marsvin, varav fyra egenuppfödda. Dagen resulterade i bra bedömningar för alla våra marsvin. Våra solida greygoldenargenteflickor Amaranthe och Ace fick varsitt cert och blev BIR-R junior i varsin utställning. I teddyklasserna var konkurrensen hög som vanligt. Vår teddyhona Aura fick CK och 89p. Hennes bror Atlas fick 88p. Och deras mamma Birdie fick ett cert och ett CK.

  

Under utställningsdagen visade vi även upp vår andra uppfödargrupp (den första visades på en utställning i somras).  Vi fick även fixat alla de individuella bedömningarna som behövs för att kunna återuppta mitt uppfödarnamn. Fyra marsvin skall bedömas av två olika domare, två av dem skall vara minst 5 månader gamla. Utställda yngre än 5 mån: Amaranthe & Ace, äldre än 5 mån: Aura & Atlas.  Så nu har jag skickat in papperna för ansökan om att få återuppta uppfödarnamnet Crestine’s. Känns som ett fint avslut på 2017!

    

I samband med utställningen i Landskrona flyttade fina Amaranthe hemifrån. Numera bor hon hos Maria / Chitas marsvin och kommer framöver bidra till goldenaveln. Stort lycka till!

Med oss hem följde en liten söt Self Chocolate-hane från Muffes uppfödning. Bobby heter han och kommer både ställas ut och även ingå i aveln när han vuxit till sig lite. Tack Emma för en fin och mysig marsvinskille!

Amaranthe och Ace växer upp

Vår första kull med solida argentebebisar växer så det knakar. Amaranthe och Ace har nu hunnit bli fem veckor gamla. Båda tjejerna är fortfarande standby, dvs jag har inte bestämt vem av dem som kommer stanna. Och jag avvaktar att bestämma då jag vill se lite hur de utvecklar sig avseende tickning. Eftersom soliderna är en för mig ny ras håller jag på att lära mig detta med tickning och hur den utvecklas över tid. Jag har förvisso redan nu bildat mig en viss uppfattning om tjejerna. Kommer dock satsa på att ställa ut dem båda och få dem bedömda innan jag bestämmer mig helt.

    

  

Amarante (till vänster) och Ace (till höger).

Sommarpaus på avelsfronten, höstplaner… och äntligen(!) första kullen solida argentebebisar

Vi har haft en härlig sommar & skön semester och i och med detta blev det automatiskt lite sommarpaus på avelsfronten. Först och främst ville vi inte att det skulle födas några marsvinsbebisar i semestertider då vi planerade vara bortresta. Å sedan dröjde det av olika anledningar till efter det att vi kommit hem innan parningarna skedde. Nu väntar vi med spänning på att se om några av parningarna tagit sig. Förhoppningsvis vankas kullar med teddybebisar i oktober och därefter.

Vår fina solida silverargentehona Quanah lyckades däremot bli dräktig redan innan semestern och den 20 augusti blev hon och self greyhanen Domino stolta föräldrar till vår första kull med solida argentebebisar. Två underbara flickor i solid greygoldenargente, vilka nu fått namnen Amaranthe & Ace. Ska bli riktigt kul att följa flickornas utveckling framöver.

  

En annan tjej som det ska bli spännande att följa framöver är nykomlingen Amiras Galant. En underbar solid cinnamonagoutitjej som flyttade hem till oss i slutet av semestern. Vad vi kan se utvecklas hon mycket fint och den  23 september kommer hon ha utställningspremiär. Yngste sonen fattade omgående tycke för lilla Galant och nu är hon hans marsvin.

  

Dessutom blev han oerhört fäst vid vår egenuppfödde lille Atlas. En riktigt mysgris med en stor personlighet. Så Atlas kommer stanna hos oss. Han ställdes ut för första gången nu den 26 augusti i Landskrona och fick bra bedömning av domaren tack vare sin korta och sträva päls.

På samma utställning gjorde vår fina teddyhona Amiras Big Bird, kallad ”Birdie”, comeback efter sin mammaledighet. Utställd tidigare vid 3 mån ålder och då bedömd med 88 poäng. Nu erhöll Birdie 89 poäng och fick sitt första cert. Hon gick även vidare till BIR-uttagningen, men placerade sig ej pga den stora konkurrensen.  Så med ett cert i bagaget känns det nu kul att fortsätta att ställa ut Birdie lite mer innan det är dags att planera för nästa kull. Förhoppningsvis är hon i fortsatt fin form att följa med även den 23 september.

Argentebebisar

Vår mysige hane Highlander’s Heartbreaker har varit iväg på dambesök under våren/försommaren. Och igår såg dem dagens ljus. Tre underbart söta argentebebisar. Mor och barn mår väl. Stort grattis till Sofie på Swanes marsvin! Vi är glada och stolta över att bidra till denna härliga kull.

Nedan bilder på bebisar och modern samt längst ner till vänster på den stolte fadern.

  

  

Lite reflektioner kring vårens avelsutmaningar och fortsatta avelsplaner

Nu börjar våra teddybebisar bli ännu lite större.  Idag är de på dagen fem veckor gamla. De två tjejerna Aura och Amber bor kvar med mamma Birdie och de andra honorna. Den lille hanen Atlas har flyttat från sin mamma och syskon sedan ett antal dagar och bor just nu med en av våra andra hanar, Domino, som är jätteglad åt sin nye lille vän.

  

Planen var ursprungligen att behålla endast en hona ur vår första teddykull och då en hona som kan användas för framtida avel. Men som ni vet blir det inte alltid som man tänkt sig… Det har varit en på flera sätt omtumlande vår för oss, en vår fylld med avelsutmaningar. Det började med en tuff start i livet för vår lilla hona Amber med akutbesök hos veterinär vid drygt 2 veckors ålder. Som sjuksköterska inom akutsjukvård reagerade jag snabbt och instinktivt när jag upptäckte att Amber drabbats av tarmframfall. Ett veterinärbesök på jourtid räddade hennes liv. Och vi är SÅ tacksamma att hon fortfarande finns med oss. Idag mår hon väl vår lilla Amber. Hon äter, växer och utvecklas, men har legat lite efter i vikt jämfört med sina syskon,. Och idag på 5 veckors-dagen passerade även hon sina 300g. Amber har vunnit en speciell plats i mitt hjärta och hon kommer stanna hos oss. Även Ambers syster Aura stannar tills vidare och tanken är att hon kommer få bidra till aveln här. Lille Atlas däremot är redo att flytta hemifrån. Men vi har ingen brådska utan han får bo kvar tills rätt hem erbjuds.

Nästa tuffa avelsutmaning blev vår andra kull. Sent i söndagskväll 21/5 efter det att jag kommit hem från kvällsjobb födde vår argentehona Quanah sin kull. Det var endast en bebis i kullen och den klarade sig inte. En jättefin men stor bebis som föddes med fötterna före och därför tog tid på sig. Jag fick hjälpa Quanah lite försiktigt samtidigt som hon krystade, men jag lyckades tyvärr inte rädda ungen. Tack och lov kom moderkakan strax efteråt och jag masserade Quanah extra på magen för att minska risken för blödning (om livmodern inte drog ihop sig ordentligt). Jag var väldigt orolig för henne just där och då och därför är det extra glädjande att kunna säga att Quanah mår väl efter omständigheterna. Idag ser hon ut att må mycket bra, äter hö och grönt och verkar trivas med marsvinslivet. Hon är lika social och framåt som innan. Och nu unnas hon fortsatt välförtjänt vila och får återhämta sig i lugn och ro.

Fortsatta avelsplaner…

Just nu planerar vi för kommande kullar. Inom de närmaste veckorna kommer vår teddyhona Tigerlilly att paras. Pappan blir vår mysige teddyhane Mållgan. Går allt enligt plan väntas teddybebisar i två- och trefärgat i augusti. Sedan börjar det närma sig avelspremiär för vår lilla choklad/goldenfärgade teddyhona Docka som vi hoppas skall få bli mamma i höst. Och så blir det ett nytt försök med argentebebisar även det till hösten.